- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
50

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tobak; och Jakob De la Gardie säger detsamma om bönderna
i Sverige. Att seden ej var främmande för de rike synes
däraf, att på den ofvannämnda middag, som Erik Oxenstjerna
gaf för Whitelocke och några af de förnämsta af
rådet, framsattes efter middagen pipor och tobak på bordet.

*



I medelklassens hem rådde vid tidehvarfvets början
mycken enkelhet, med undantag möjligen hos något rikare
köpmanshus i Stockholm, där man ägt tillfälle att göra
bekantskap med utlandets förfining och ej saknade råd att
tillfredsställa sin lust att efterhärma hvad man sett.
Landtprästerna åter stodo i allmänhet allmogen synnerligen nära.
Oftast utgångne ur denna samhällsklass, återvände de efter
slutade studier för att i dess krets framlefva ett afskildt
och obemärkt lif; genom härkomst, vanor, idéer och äfven
intressen förblefvo de fast knutna till densamma. Endast
genom sin lärda bildning höjde de sig något öfver sin
omgifning; i lefnadssättet skilde de sig föga från densamma,
och den fattige prästen kunde svårligen hafva haft det bättre
än den välmående bonden. Tarfligheten i det yttre af deras
bostäder slog den besökande främlingen med förvåning,
ehuru han på samma gång erkände, att snygghet, stundom
en viss prydlighet härskade i det inre. I Finland stod det
vida sämre till, ty där skildras prästernas bostäder såsom
stundom varande föga bättre än porten med skorstenar. I
städerna hade prästerskapet det naturligen bättre. Men
äfven där voro säkerligen deras bostäder tarfliga nog, då
utom Stockholm våra städer länge skildras såsom varande
föga bättre än en samling af träkåkar, täckta med torftak.
I själfva Uppsala, universitetets hem och residens för
ärkebiskop med domkapitel, kunde Whitelocke ännu år 1654 ej
räkna mer än 9 stenhus; de öfriga voro timrade af trä och
med torftak. Och enkelheten af prästerskapets lefnadssätt
belyses bäst däraf, att när Ogier 1634 besökte ärkebiskop
Kenicius, kunde han ej i dennes rum upptäcka annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free