- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
54

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan emedan man hyste en vidskeplig fruktan för rökens
inverkan på årsväxten, och en gång har ett helt härad på
d,enna grund anhållit att medelst en skatt å hvarje gård få
friköpa en barnamörderska, väl ej till lifvet, men så att
bålet utbyttes mot halshuggning. Ansökan beviljades, men
då man en annan gång gjorde en dylik framställning hos
Karl IX, afvisade han den, ty han ville ej befordra deras
vantro. Detta tilldrog sig visserligen något före seklets
ingång, men vidskepelsen låg djupt rotad och behärskade
äfven de högre samhällslagren långt fram i århundradet,
såsom synes af de ryktbara trolldomsransakningarne i Karl
XI:s dagar, i hvilka vi se både lärda och fromma män
taga del.

Det är lätt att förstå, det lifvet hos en rå och kraftfull
allmoge skulle präglas af mycken våldsamhet, så mycket
mera som den var van att bära och begagna vapen. Visserligen
var den sed, att bonden alltid gick med vapen till
kyrkan (hvaraf ju dennas vapenhus har sitt namn), redan i
bortdöende. Men i Småland såg man ännu 1673 bönderna
föra sina bössor med sig till kyrkan, och till gästabud gingo
de ej sällan med svärd vid sidan. Men hos en stridbar och
styfsint allmoge, som möttes under vapen, måste det lätt
komma från ordskifte till svärdsskifte och dråpslag,
hvarför ock klagomål oupphörligt höjas öfver de “slemme
mordvärjor“. Man finner ock af domböckerna, att brott mot
person äro de vanligaste af alla, därnäst mot sedligheten,
under det förbrytelser mot äganderätten äro jämförelsevis
sällsynta. Naturligtvis var förhållandet mycket olika på
olika orter, allt efter odlingens gång och djup. I det
undangömda, halfvilda Småland var släkthämnden ännu ej
försvunnen, och tidens domböcker vittna, att s. k. “skogsgång“
där var ett vanligt yrke, dels för den som begått mord, dels
för den som rymt undan den fruktade utskrifningen. Lika
om ej värre stod det till i Finland. I Kexholms län rådde
1617 ett tillstånd af organiseradt röfveri, som starkt
påminner om förhållandena i Orientens barbariska stater.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free