- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
55

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mot brottens råhet svarar strängheten i straff. Vi
hafva nyss sett, hvilka kyrkstraff Abrahamus Angermannus
använde; ett annat mycket vanligt sådant var, att förbrytaren
måste stå halfklädd i vapenhuset och sedan slita ris. Hertig
Johan af Östergötland straffade brott mot sjette budet med att
låta skära näsa, öron och hår af kvinnan, hvarpå hon
gemensamt med mannen, som undslapp med böter, fick stå
kyrkstraff och slita ris; andra resan kostade lifvet. Tortyr och
stympningsstraff betraktades ej som något vidrigt, och
gatlopp som benådningsstraff voro vanliga. Då de senare
förekommo i städerna, uppbådades borgerskapet att tjänstgöra,
hvilket en gång i Uppsala förde till konflikt med universitetet,
hvars professorer ej ville härtill låna sitt tjänstefolk.
Äfven deportationsstraff hafva hos oss förekommit. De
trakter, som härmed lyckliggjordes, voro först Ingermanland,
så kolonien Nya Sverige i Nordamerika.

Låtom oss till sist kasta en blick på bondens person
och hem. I hans bostad sågs ej annat än hvad han själf
och hans familj tillverkat. Liksom han själf med egen hand
förfärdigade alla sina redskap, spunno hustrun och döttrarna
ullen eller linet samt väfde de tyger, hvaraf de sydde husets
kläder. Ogier säger, att alla bönder i Småland, som han
såg, voro iförda kläder af svart ylle och ullvantar samt hade
nattmössor på hufvudet och på fotterna ej träskor, utan
läderstöflar. Med nattmössor menade han de toppformiga
hättor, som buros af den tidens bönder. — Kraftfull var
bondens gestalt och hans hållning värdig. Han visste med
Axel Oxenstjerna, att det i Sverige var en ära att bondeson
vara. De gamles skick bjöd ofta vördnad, som förhöjdes
af det långa skägg, som de enligt fädernas sed plägade
bära. I seklets tidigare hälft såg man en dylik prydnad
ännu ofta i de högre klasserna, särskildt hos prästerna.
Beröringen med Europa banade dock hastigt väg för nya
seder. Från seklets senare hälft har man härom ett godt
vittnesbörd i följande originella uttalande af den lärde
Olof Rudbeck, den liflige beundraren af allt fornt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free