- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
62

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talade språket. Men land och riken styras ej med boken,
och vår stormaktsställning var vunnen med viljans styrka
och svärdets skärpa, hvarför den gamle riksmarsken Jakob
Delagardie kunde ganska riktigt gifva Axel Banér — när
denne under förmyndarregeringen stretade mot sin utnämning
till riksråd på den grund, att han ej drifvit några
egentliga studier — det klassiska svaret, att i rådet voro
de få som ex fundamento gjort några studier, hvilket dock
ej hindrat dem att med Guds bistånd göra sina ämbeten
fyllest, “ty“, tillade han godmodigt, “när man hafver
sensum communem och vet statum, går allt näst Guds hjälp
fort“. Man må ej heller föreställa sig, att de nya kraf,
som stormaktsställningen gjorde gällande, häri åstadkommit
en betydande förändring, ty dels gick en stor del af adelns
söner, såsom redan är nämndt, vid unga år ut i kriget,
hvilket då var ädlingens egentliga lefnadskall, dels bidrogo
yppigheten och själfsvåldet att menligt inverka på
uppfostran inom de adliga familjerna. Därför kunde Axel
Oxenstjerna vid sin hemkomst från Tyskland 1636 klaga,
att i Stockholm gingo adelns barn som andra plog- och
bondebänglar, och fyra år senare fällde Salvius i bref till
den förre de starka orden: “Eders Excellens vet väl, att
vår adel i Sverige studerar mest superficialiter.“ I detta
omdöme låg väl dock ej så litet öfverdrift, möjligen under
afundsjukans inflytelse. Och betraktar man i stort Sveriges
adel från denna tid, måste man erkänna, att trots alla
svagheter i boklig bildning, har dock dess uppfostran i det hela
gått i den riktning, som Axel Oxenstjerna i
universitetskonstitutionerna satt som mål för all uppfostran och
undervisning, nämligen att ynglingarnes sinnen tidigt skulle vinna
den lyftning, som det vissa hoppet om stora gärningar gifver.

Kyrkans bildning har ock säkerligen lämnat åtskilligt
öfrigt att önska vid tidehvarfvets ingång. Uppsala
universitets inflytelse på prästbildningen var i följd af dess egen
svaghet säkerligen länge ganska otillfredsställande, intill
dess Gustaf Adolfs frikostighet satte det på en fast och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free