- Project Runeberg -  Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet /
67

(1896) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medverkade att ytterligare förrycka språkets utveckling, som
dessutom i 17:de seklet utsattes för en ny invasion af den
franska kulturen, som i den mäktiga franska politikens spår
trängde in i de högre samhällslagren öfver hela Europa.
Följden häraf blef att modersmålet utsattes för en
språkuppblandning, som ibland nästan blifver till språkförbistring,
hvilken på sitt sätt återspeglar den jäsningsprocess, som
hela vårt samhälle nu genomgick. Den nästan uteslutande
användning som efter seklets midt franskan fick i de högre
samhällslagren och som latinet bibehöll i undervisningen,
förhindrade vårt språk att fritt utveckla sig efter sin egen
art. Ty man tänkte sina tankar på det språk, hvari man
klädde dem. I detta afseende tryckte latinet hårdast; och
ett bättre bevis på det tryck det utöfvat på vårt språk
torde ej kunna anföras, än att så sent som i början af nästa
århundrade den lärde Erik Benzelius d. y. kunde säga, att
det var svårt att föreläsa på svenska, “ty hvad hvar och en
ting heter på latin är bekant, men huru det öfversättes på
svenska, behöfs eftertanke till“. Hvad som midt under
denna rika gröda af främmande ogräs, som från alla håll
tillströmmade, dock har starkast bidragit att hålla
modersmålets friska växt vid lif var att genom reformationen
predikan på modersmålet fastslogs. Denna åtgärd har varit
ett af vår nationalitets starkaste värn, och kyrkans andel i
språkets vård är ett af hennes vackraste äreminnen.

Det var smidighet och formskönhet som egentligen
ännu fattades vårt språk för att det skulle visa sin rätta
art; styrkan ägde det redan från början. Olaus Petri hade
invigt den nya tiden med sin mästerliga svenska krönika,
sin bibelöfversättning och sina reformationsskrifter, men ty
värr trädde ej efterföljare af samma kraft i hans fotspår.
Vida högre i mästerskapet öfver svenska språket hade dock
gamle kung Gösta stått, hvars starka vältalighet kunde
både elda massorna och i lidelsens ögonblick tämja dem;
i tidens statsskrifter är det ej sällan hans personliga
vältalighet, som omisskänneligen framskymtar, och då alltid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:29:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acsamhall/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free