- Project Runeberg -  Tre berättelser /
13

(1896) [MARC] Author: Anton Tjechov Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närheten af huset och stodo där tysta. Hvarför sade
de ingenting?

Och för Ivan Dmitritsch randades plågsamma
dagar och nätter. Alla, som gingo förbi fönstren
och kommo in på gården, sågo ut som spioner och
rättstjänare. Vid middagstiden for vanligen
ispravniken förbi på gatan i en droska; han kom från sin
utanför staden belägna egendom och begaf sig till
poliskammaren, men Ivan Dmitritsch tyckte för hvar
gång, att han åkte så misstänkt fort och såg så
besynnerlig ut. Han hade bestämdt brådtom att
kungöra, att det fanns en farlig brottsling i staden.
Ivan Dmitritsch spratt till vid hvarje ringning och
knackning på porten och plågades af att träffa
främmande personer hos sin värdinna; när han mötte
polismän och gendarmer, smålog han och hvisslade,
för att synas likgiltig. Han sof illa om nätterna, i
afvaktan på att bli arresterad, men snarkade och
stånkade högljudt, för att värdinnan skulle tro, att
han sof; ty om han icke sof, så bevisade det ju, att
han plågades af samvetskval — och då vore han
fast! Hans sunda förnuft sade honom, att alla dessa
skräckbilder voro tomma inbillningar, och att, i stort
sedt, fängelset icke erbjöde något skräckinjagande,
om blott samvetet vore rent. Men ju
förnuftigare och mera logiskt han resonnerade, desto
starkare och pinsammare blef hans inre oro. Det
var med honom som med eremiten, hvilken ville
afröja plats för sin hydda i en urskog; ju ifrigare
han arbetade med yxan, desto tätare och yppigare
frodades skogen. Ivan Dmitritsch insåg slutligen, att
det icke tjänade någonting till, utan upphörde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/actreber/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free