Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlägen och rycker bort något från bröstet. Men hans
hemlighet är icke svår att gissa.
"Gratulera mig," säger han ofta till Ivan
Dmitritsch, "jag har blifvit föreslagen till
Stanislaus-ordens andra klass med kraschan. Andra klassen
med kraschan ges endast åt utländingar, men af
något skäl vill man göra ett undantag för mig,"
småler han, i det han tviflande rycker på axlarna.
"Jag får bekänna, att det väntade jag inte!"
"Jag förstår ingenting af sådana där saker,"
svarar Ivan Dmitritsch dystert.
"Men vet ni, hvad jag förr eller senare kommer
att få?" fortsätter f. d. posttjänstemannen med en
listig blinkning. "Jag kommer ofelbart att bli
riddare af den svenska Nordstjärneorden. Det är en
orden, som lönar mödan att göra sig besvär för.
Hvit stjärna och svart band. Det är utmärkt
vackert."
Det finns bestämdt intet annat ställe, där lifvet
förflyter så enformigt som i flygeln. På morgonen
tvätta sig de sjuka, utom den lame och den tjocke
bonden, ute i förstugan i ett stort ämbar och torka
sig på nattrockarna; sedan dricka de te i tennbägare,
som Nikita hämtar från hufvudbyggnaden. Hvar
och en får endast en bägare. Klockan tolf äta de
sur kålsoppa och gröt, och till kvällsvard den gröt,
som blifvit öfver från middagen. På mellanstunderna
ligga de, sofva, stirra ut genom fönstren och gå af
och an på golfvet. Och så är det hvarenda dag.
Till och med f. d. posttjänstemannen talar alltid om
samma ordnar.
Nya ansikten ser man sällan i sjuksalen n:o 6.
Doktorn tar sedan långt tillbaka icke emot flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
