Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Nej, inte ännu," svarar han. "Jag skall gå
litet till... en liten smula..."
Fram mot aftonen kommer vanligen
postmästaren, Michail Averjanytsch, den enda människa i
hela staden, hvars sällskap icke plågar Andrej
Efimytsch. Michail Averjanytsch var förr i tiden en
rik godsägare och tjänade i kavalleriet, men det
gick utför med honom, han blef ruinerad och måste
på gamla dar för att få ett lefvebröd gå in i
poststaten. Han har ett hurtigt, friskt utseende, yfviga
grå polisonger, ett belefvadt sätt och en högljudd,
behaglig stämma. Han är godhjärtad och känslig,
men hetlefrad. Då någon af kunderna på posten
gör invändningar eller anmärkningar, blir Michail
Averjanytsch purpurröd, skälfver i hela kroppen och
skriker med stentorsröst: "Tig!" så att postkontoret
sedan långt tillbaka åtnjuter rykte för att vara ett
förskräckligt ställe. Michail Averjanytsch högaktar
och tycker om Andrej Efimytsch, som han anser för
en högsinnad och ädel man, men bemöter de öfriga
stadsborna med högdragenhet, som om de voro hans
underordnade.
"Här har ni mig nu!" säger han, i det han
stiger in till Andrej Efimytsch. "God dag, käre
vän! Men ni är kanske trött på mig?"
"Tvärtom, jag är glad," svarar doktorn. "Det
gläder mig alltid att se er."
De båda vännerna sätta sig på soffan i
arbetsrummet och röka en stund under tystnad.
"Darjuschka, om vi skulle få litet öl!" säger
Andrej Efimytsch.
Den första buteljen tömmes, också den, under
tystnad; doktorn ser tankfull ut, och Michail
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
