Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andrej Efimytsch, som aldrig kunde säga nej,
gaf honom en kopparslant.
"Det där är illa," tänkte han, seende på hans
nakna, röda fötter, som voro så magra, att knotorna
stucko ut. "Det är ju fuktigt ute."
Och drifven af en känsla, som både liknade
medlidande och förakt, gick han fram till flygeln
efter juden, i det han stirrade än på hans kala
nacke, än på de röda fötterna. Vid doktorns inträde
sprang Nikita upp från lumphögen och gjorde
ställning.
"God dag, Nikita," sade Andrej Efimytsch mildt.
"Man borde ge den där juden ett par stöflar kanske,
annars förkyler han sig."
"Skall ske, ers högvälborenhet. Jag skall säga
till uppsyningsmannen."
"Ja, var snäll och gör det. Be honom ifrån
mig. Säg, att jag anhåller om det."
Dörren till sjuksalen stod öppen. Ivan
Dmitritsch, som låg på sängen, stödjande sig på
armbågen, lyssnade oroligt till den främmande rösten
och kände plötsligt igen doktorn. Skälfvande af
raseri, rusade han upp och sprang fram midt i
rummet med blossande ansikte och rullande ögon.
"Doktorn har kommit!" skrek han och gaf till
ett gapskratt. "Ändtligen! Jag gratulerar, mina
herrar, — doktorn bevärdigar oss med en visit!
Fördömda skurk!" hväste han och stampade med
foten i ett anfall af ursinnigt raseri, sådant
sjuksalen ännu aldrig varit vittne till. "Slå ihjäl den
skurken! Nej, det är inte nog! Dränk honom i
dynggropen!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
