- Project Runeberg -  Tre berättelser /
69

(1896) [MARC] Author: Anton Tjechov Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nu låg han ända från middagen till kvällsteet på
soffan med ansiktet mot väggen och öfverlämnade
sig åt småaktiga tankar, som han icke kunde
bekämpa. Det sårade honom, att han efter sin mer
än tjuguåriga tjänst hvarken fått någon pension eller
ett tillfälligt understöd. Några pengar hade han
alls icke. Han skämdes att gå förbi bodarna och
möta värdinnans blick. För öl var han redan skyldig
trettiotvå rubel. Madam Bjälof var han också
skyldig. Darjuschka sålde i smyg gamla kläder och
böcker och ljög för värdinnan, att doktorn snart
skulle få en massa pengar.

Han var ond på sig själf, för att han på resan
förstört de tusen rubel, som var allt hvad han
samlat. Nu skulle det varit skönt att ha haft den
summan i behåll! Och det förargade honom, att
folk icke lämnade honom i fred. Chobotof ansåg
det för sin plikt att ibland hälsa på sin sjuka
kollega. Allt hos honom väckte Andrej Efimytschs
motvilja, — hans pussiga ansikte och obildade,
öfversittaraktiga ton och benämningen "kollega" och de
höga stöflarna; värst af allt var, att han ansåg det
för sin skyldighet att kurera Andrej Efimytsch och
trodde, att han verkligen gjorde det. Vid hvarje
besök hade han med sig en liten flaska med
bromkali och rhabarberpiller.

Äfven Michail Averjanytsch ansåg det för sin
plikt att hälsa på vännen och förströ honom. För
hvar gång trädde han in till Andrej Efimytsch med
ansträngd ledighet, skrattade tvunget och försäkrade
honom, att i dag såg han riktigt kry ut och att
det nog med Guds hjälp skulle bli bra igen, hvaraf
man kunde sluta, att han ansåg vännens tillstånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/actreber/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free