Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sköta om er sjukdom? Hur kan man ha det på
det viset? Förlåt min vänskapliga uppriktighet,"
hviskade Michail Averjanytsch, "men ni lefver i den
mest obehagliga omgifning, — där är både trångt
och osnyggt, ingen har ni, som sköter om er, det
är ju omöjligt att bli frisk... Käre vän, jag och
doktorn, vi be er af allt vårt hjärta att lyssna till
vårt råd och lägga er på sjukhuset! Där får ni
både ordentlig föda och skötsel och läkarvård. Fastän
Jevgeni Fjodorytsch, oss emellan sagdt, är "mauvais
ton", så är han dock en kunnig man, — man kan
fullt lita på honom. Han har lofvat mig att taga
hand om er."
Andrej Efimytsch rördes af postmästarens
uppriktiga deltagande och de tårar, som plötsligt blänkte
på hans kinder.
"Tro det inte, min värderade vän!" hviskade
han och lade handen på hjärtat. "Tro det inte!
Det är ett svek! Min sjukdom består blott och
bart däri, att jag under tjugu års tid i hela staden
endast funnit en förnuftig människa, och han är
vansinnig. Jag är alls inte sjuk, — jag har bara råkat
in i en förtrollad ring, som jag aldrig kan komma
ur. För resten gör det mig det samma, jag är med
om hvad som helst."
"Lägg er på sjukhuset, käre vän."
"Gärna för mig, om det så vore i en grop."
"Lofva mig, att ni i allt skall lyda Jevgeni
Fjodorytsch!"
"Ja, bevars, jag lofvar det. Men jag säger er
än en gång, att jag råkat in i en förtrollad ring.
Allt, till och med mina vänners uppriktiga deltagande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
