Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min hustru - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Ja, ombesörj det, ombesörj det för all del..."
sade hon, skrattande som förut.
Jag var mycket nöjd med mig själf. I
förtjusningen öfver att få vara med om en lefvande,
intresseväckande sak och känna njutningen af att
arbeta i min hustrus sällskap, vid hennes lilla bord,
med hennes barnsliga skrifböcker, fruktade jag endast,
att hon plötsligt skulle lägga hinder i vägen för
mig och förstöra alltsammans med något oväntadt
utbrott, och därför skyndade jag mig och ansträngde
mig att icke fästa någon betydelse vid, att hennes
läppar darrade och att hennes blickar irrade åt sidan
med ett skrämdt och förvirradt uttryck, som hos ett
fångadt vilddjur.
"Vet ni hvad, Natalie," sade jag utan att se
på henne. "Låt mig taga alla de här papperen och
skrifböckerna med upp till mig. Jag skall där titta
igenom dem, sätta mig in i saken och i morgon säga
er min åsikt. Har ni icke flera papper?" frågade
jag, i det jag lade häftena och papperen ihop till
ett paket.
"Tag allt, alltsammans!" utbrast min hustru
gråtande, skrattande och hjälpande mig att lägga in
papperen i paketet. "Tag alltihop. Det är allt, som
återstår mig i lifvet... Tag ifrån mig det sista
också."
"Ack, Natalie, Natalie!" suckade jag
förebrående.
I det hon knuffade till mig med armbågen och
snuddade vid mitt ansikte med sitt hår, drog hon
ut en låda ur bordet och började därifrån kasta
fram papper på bordet, hvarvid en del småpengar
trillade ner i mitt knä och på golfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
