Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kz
Om detta bibliotek, till hvilket konung Gustaf Adolfs
donation lagt en så bred grundval, skulle för sin vidare
tillväxt varit hänvisadt till det obetydliga årsanslag af
200 daler silfvermynt, som konungen år 1620 bestämt
och som sedan upptogs i själfva staten af år 1648, skulle
dess utseende visserligen icke under århundradets lopp
synnerligen förändrats, ty årsanslaget, som ej motsvarade
mer än ”/; af en dåvarande professorslön, var skäligen
tarfligt. Dess silfvervärde motsvarade år 1648 ungefär
400 kronor och om äfven silfrets köpkraft var vid denna
tid två till tre gånger större än nu, blir beloppet i alla
fall högst oansenligt. Härtill kommer, att böcker i dessa
tider stälde sig dyrare än nu, dels därför att trycket i
allmänhet ej skedde med sådan billighet, som nutidens
maskiner och masstryck medgifyva, dels därför att de
literära alstren oftast voro hedervärda och tunga, men ock
dyra folianter. Anslagets obetydlighet framträder skarpt,
då man finner, att universitetet under åren 1641—1649
ej inköpte mer än 141 arbeten, af hvilka, betecknande
nog för tiden, 87 tillhörde teologi och kyrkohistoria, 24
de humanistiska vetenskaperna, 22 juridik, men blott 8
medicin och naturvetenskaperna. Under de följande sex
åren stegrades inköpet något, så att för alla de 14 åren
1641—1634 inköptes 464 arbeten eller 33 om året.
Det var därför så godt som: omöjligt att följa med
den nyare literära produktionen, oafsedt att betydliga
luckor måste förefunnits äfven för äldre tider dels i
allmänhet och dels särskildt på den protestantiska teologiens
område, 1 det ju en stor del af bibliotekets skatter kommit
från katolsk-jesuitiska boksamlingar. Det förvånar därför
ingalunda, när man finner af konsistorii protokoll, att år
1640 klagomål där höjdes öfver att i biblioteket saknades
»authores lutherane religionis såsom Augustinus, Hunnius,
Kemnitius, Osiander, Centurixe Magdeburgenses, Johannes
Gerhardus och Formula concordiz». Snarare förvånas man
K. Vitterh. IHist. o. Ant. Ak. Handl. Del. 32; 2. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
