Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Räntmästaren, sedermera historiarum professorn, Jakob
Arrhenius erinrade, att i dessa munkeböcker torde finnas
saker, som anginge »historiam et res patrie antiquas,»
hvarföre någon från antiqvitetskollegiet borde vara
närvarande, hvartill han föreslog sin broder, dåvarande
historiarum professorn, den välbekante Claes Arrhenius (Örnhjälm).
Och häremot hade konsistoriet ingenting att invända.
Det är emellertid svårt att veta hvad man skall tänka
om rätta arten af det nit, som framkallade dessa befogade
erinringar, då man ser, att det vid samma tillfälle beslöts,
att räntmästaren skulle vid försäljningen hafva företräde
framför bokbindaren, efter han behöfde pergament till
sina räkningar. ’)
Man har sagt, att det länder till kanslärns stora
heder, att han aldeles afböjde det olyckliga förslaget,
men detta är tyvärr ej fullt riktigt. Visserligen såg han,
den finbildade boksamlaren, saken med andra ögon än
flertalet af konsistoriales. Men han gaf dock sitt bifall,
om ock med vilkor att först af dupletter och tripletter
ett bibliotheca studiosorum skulle upprättas och i öfrigt
vid granskning och afyttring den största omsorg iakttagas.
För att belysa hans uppfattning återgifver jag ett stycke
ur hans bref af den 27 juli. ”) Efter att hafva godkänt
idén om ett duplettbibliotek, fortsätter han: »skattar jag
ej orådeliget resten att föryttra igenom de expedienter
som I görligast och nyttigast själf pröfvade, och att medlen
användes dels att förse det stora biblioteket med fera
goda böcker eller och nu först att uppbygga dess hus
och rum. Men för allting påminnes än ytterligare att
med särdeles flit och aktsamhet först väl alla böcker
1) Konsistorii protokoll den 22 juH 1681. Af protokollet framgår,
atl Verelius är att betrakta som fader till det sorgliga brefvet af den 26.
2) Kanslärsbrefvet in originali fins eget nog ej i konsistorii
arkiv. Jag har användt konceptet bland kanslersbrefven i riksarkivet.
Att stafningen i citatet ofvan iär moderniserad torde knappast behöfva
påpekas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
