Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
detta för ögat för att förstå, att det var dock ej blott
personlig hämdelust som dikterade den långa
anklagelseskrift af den 27 januari 1684 wmot konsistorium och
särskildt Olof Rudbeck att hafva vanvårdat bibliotekets
intressen, som han för sina kolleger framlade den 6
februari 1684. I denna förklarar han Rudbecks uppgifter,”)
att bibliotekets utgifter för åren 1649—1681 stigit till
17,568 daler kopparmynt, vara af noll och intet värde,
så länge fullgiltiga verifikationer icke uppvisats, och beräknar
själf utgiften för samma tid till 15,011 daler och
inkomsten till 18,700, hvadan, 1 motsats till Rudbecks
uppgift, att bibliotekets räkningar till år 1682 balanserade
med en skuld å 26 daler, han anser det äga en fordran
å 3,689 daler, som han nu utkräfver. Men ej nöjd
härmed framträder han med en ytterligare efterräkning på
1,300 daler för extra-inkomster, som bort komma
biblioteket till godo, såsom 300 daler för försåldt pergament,
560 daler för uthyrande af källarne under bibliotekshuset
m.om: 2
Man kan visserligen ej se, att detta försök till en
reduktion 1i smått förde till någon vidare räfst och
utsökning, men den satte nog en hälsosam skräck 1
vederbörande. Öch i bibliotekets redovisning inträdde en annan
ordning. Energisk som Schäötz kunde vara, då han ville,
sökte han förbättra bibliotekets knappa årsinkomster genom
att vädja till de enskildes välvilja. De studerande
nationerna förmåddes att sammanskjuta efter deras
förhållanden ej obetydliga bidrag, promoti fingo en erinran
1) Biblioteksräkenskaperna åren 1649—081 (E. 2 i bibliokets arkiv),
äro blott en kopia af dem som Rudbeck uppgjorde för Loccenii, Schefferi
och Verelii tid, då desse själfva försummat att därom föranstalta. I
brist på originalhandlingar är det omöjligt att nu afgöra, huru Rudbecks
och Schätz” olika uppgifter skola förlikas.
”) Schätz’ skrifvelse insändes af honom själf till konung Karl XI,
och finnes bilagd hans odaterade bref till konungen (original i
Riksarkivet, Professorernas skrifvelser till Kongl. Maj:t).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
