Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
skilliga år genom den täta växlingen af bibliotekarier,
med däraf föranledda upprepade inventeringar och
systemskiftningar. Vice bibliotekarien Johan Eenberg (1690—
1704), som länge var den som egentligen här bar dagens
tunga och hetta, har lifligt och väl skildrat denna
ombytenas tid i sin till kanslern år 1703 afgifna relation,
hvilken jag i bilagan 9 aftryckt och som hufvudsakligen
ligger till grund för följande korta teckning. Efter Schätz,
som i mars 1687 förflyttats till ordinarie professur i
teologiska fakulteten, utnämdes historiarum professorn
Claes Örnhjälm den 30 april samma år till bibliotekarie.
Hans verksamhet blef kort, ty redan den 23 februari
1689 befordrades han till censor librorum, och den har
ej lemnat några spår efter sig. Han har sannolikt mest
varit frånvarande från universitetet för att utföra de
historiska och antikvariska arbeten, som genom offentligt
uppdrag lagts på hans skuldror. Och det ser nästan ut,
som om inventeringen från Schätz till honom aldrig
blifvit riktigt slutförd. — Efter honom utnämdes den 4
mars 1689 professorn 1 moralfilosofi Nicolaus Wulff, adlad
Stjernberg. Det var dock Eenberg som fick hufvudbestyret
med inventeringen efter Örnhjälm, hvilken för öfrigt tog
sin början så sent som jultiden 1691, efter Eenbergs
företrädare Harald Vallerius ej förr blef ledig. Sedan
hade han att ombestyra boksamlingens successiva
öfverflyttning till Gustavianum åren 1691 och 1693, Delagardieska
bibliotekets uppställande samt afhemtande och ordnande
år 1693 af Rålambska biblioteket. Då biblioteket nu
bestod af fyra skilda partier, hufvudmassan af gamla
biblioteket, dettas sämre del, det forna s. k. nedre
biblioteket, Delagardieska och Räålambska samlingen, var det
ganska naturligt att man begynte tänka på att
sammansmälta de olika efter hand tillkomna delarne och i öfrigt
åstadkomma en bättre klassificering af materialet. Stjernberg
hade ock uttänkt ett nytt system, hvilket han tyvärr ej
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
