Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Om någon vetenskaplig verksamhet utgången från
själfva institutionen kan man ej tala, förr än Erici
Benzelii banbrytande tid ingår. Men äfven därförutan kan
ett bibliotek häfda sin ställning och med framgång lösa
sin förnämsta uppgift, att ej blott väl vårda och ordna
sina skatter, utan ock göra dem för vetenskapens idkare
lätt tillgängliga. I äldre tider betraktades dock dess
inre som ett sanctuarium, hvars portar endast öppnade
sig för den invigde, och af denna uppfattning låg
förvisso mycket i Axel Öxenstjernas ord: bibliotheca non
est propter usum communem pauperum studiosorum, sed
propter -asservationem bonorum authorum. ’) Det har
fordrats århundraden för att klargöra ett biblioteks
vidsträckta bestämmelse och utfinna, huru denna bäst skall
fyllas. Universitetets äldsta konstitutioner af år 1626,
som åt biblioteket endast ägna några rader, vitnande om
att man ännu ej fått dess betydelse klar för sig, äro,
troligen genom ett skriffel, ej fullt tydliga 1 fråga om
rättigheten att låna böcker ur biblioteket.”) Sannolikt
afsågo de endast att medgifva professor rätt till hemlån,
följande år 1627 föreskref kanslärn, att äfven studenter
skulle admitteras för att läsa bonos authores. Men
behofvet och bekvämligheten af utlåning voro för starka att
ej redan från början göra sig gällande. ÖOch om förnäma
män eller myndigheter hade någon önskan i den vägen,
gjordes inga svårigheter. Så kunde en simpel rysstolk,
Mathias Dobinski, år 1632 få på förord af fyra rådsherrar
låna ryska böcker, för att öfva sig i öfversättning, och
till Bergskollegiet utlemnades beredvilligt år 1638 allt
1) Min Upsala universitets historia 1. s. 382.
2) Framför konstitutionernas ord (se min Upsala wuniverstitets
historia, Bihanget 1. s. 282): »Nec libri aliis petentibus extra
bibliothecee limina permittantur» har tydligen något utfallit, motsvarande orden
i Skyttes förslag (anf. st. s. 253: »Professor librum mutuo acceptum
ultra annum non detineat, sed reddat bibliothecse.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
