Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
efter detta år anslaget årligen bort utgöra 600 daler
kopparmynt. — I räkenskaperna för Schätz” tid åtnjuter
biblioteket regelmässigt sitt anslag, utom år 1688, då
hälften indrages till Gustaviani ombyggnad, och år 1684,
då det afkortas för en äldre fordran, som universitetet
befans äga. Schäötz sökte täcka den brist, som härigenom
’uppstod, förmedelst ett vädjande till enskildes frikostighet
och lyckades att få ihop ej mindre än 997 daler, så att
bibliotekets samlade inkomst för de 6 åren 1683—1688
1 alla fall uppsteg till 3,896 daler kopparmynt eller 649
i medeltal för hvarje år.
Obetydligheten af dylik årsinkomst för en så stor
institution föll en hvar i ögonen. Då emellertid
universitetet hade svårt att afvara något, lyckades man utfinna
en ny art af beskattning, hvars inflytande belopp skulle
förbättra bibliotekets finanser. Genom kungligt bref af
den 2 juli 1692 blef nämligen föreskrifvet, att hvarje
professor, bibliotekarie och räntmästare skulle vid
ämbetstillträdet antingen gifva en bok af 4 riksdalers värde
eller samma belopp i penningar, adjunkter, sekreterare
och språkmästare 2 riksdaler, studenter vid inskrifningen
2 riksdaler, om de voro grefvar eller friherrar, 1’/; om
simpla adelsmän, 1 om de voro ofrälse, hvarje
promovendus i de tre högre fakulteterna 4 och i den filosofiska
2 riksdaler.’) De genom detta påbud föreskrifna afgifter
blefvo för biblioteket på denna tid en god inkomstkälla,
såsom synes däraf, att dess inkomster under de 11 åren
1692—1702 stego till 23,706 daler kopparmynt eller för
stod redan specieriksdalern på 5 daler (= 20 mark) kopparmynt, och
således 1 daler silfvermynt på 13!/, mark kopparmynt. När efter år
1667 kopparmyntet sjönk till 6 daler eller 24 mark på riksdalern, blef
en daler silfvermynt 16 mark kopparmynt i allmänna rörelsen.
1) Idén var ej alldeles ny. HRedan år 1673 säger P. Aurivillius
i konsistorium (den 10 december), att kanslärn vill, att studenternas
inskrifningsafgift skall för detta ändamål fördubblas. Schitz tiggde i sin
tid åtskilligt af promoti och studenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
