Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reviderade förslaget till kanslern, afhördes ingenting, hvarföre man
vid ett hans besök i Upsala den 3 sept. samma år påminde om
saken. Han svarade då, att han trodde sig kunna säga, att frågan
skulle kunna påräkna konungens uppmärksamhet, men däri har han
väl bedragit sig, ty det blef sedan alldeles tyst i saken. Det
nordiska kriget nalkades, och hela frågan blef nu alldeles begrafven
för kung Karls stormiga regeringstid. Jag känner tyvärr ingenting
heller om detta konsistoriets förnyade arbete. Det enda som är
bekant om detta skede af frågan är, att teologiska fakulteten den
29 jan. 1697 insändt till K. Maj:t några punkter rörande dess
fakultet att tagas i betraktande i samband med revisionen.1 De
viktigaste af dessa voro ett noggrannare bestämmande af den examen
pro licentia, som en blifvande teologie doktor hade att undergå,
och önskan att få den i konstitutionerna medgifna
teologiekandidatexamen till stånd, dispens för domprosten från
konsistoriesammanträdena, utom i synnerligen trängande fall, samt anvisande af
pre-bendepastorat åt de’ bägge teologie-adjunkterna, hvilkas löner
nedsatts genom nya staten af 1696.
Universitetets gällande privilegier grundade sig fortfarande på
Gustaf Adolfs bref af 25 juni 1625 med Kristinas förklaring ocli
förbättring af 22 december 1646. Dessa hade bekräftats af Karl X
den 27 juni 1655 (med några obetydliga tillägg) och af Karl XI
den 30 sept. 1675; Karl XII afgaf, trots universitetets begäran,
ingen bekräftelse å dem, men väl Ulrika Eleonora den 3 okt. 1719.
En af de viktigaste rättigheter, som genom dessa tillförsäkrades
universitetet, var den egna jurisdiktion, som det ägde utöfva i alla
mål universitetets medlemmar emellan, eller där sådana voro
svarande. Under densamma lydde ej blott lärare och lärjungar samt
alla tjänstemän (äfven skolstaten), utan ock tjänstefolk och
handtverkare med hustrur och barn; för att ett mål skulle upptagas,
fordrades dock, att det hvarom man tvistade icke skett på större
afstånd än sex mil från Upsala,2 och alla mål som rörde gårdsköp
och jordaträtor voro hänvisade till vanlig domstol.3 Den som häk-
1 Teol. fak. protokoll. Tryckta lios H. Tottie, 1 s. 195 ff.
s Denna domsriijon var nog icke så lätt att uppehålla. 1671 gick en
informator i Iiålambska familjen fri för stämning i lägeramål, ehuru, som
andra studenter klagade, brottet begåtts inom sex mil från Upsala, men
kanslern hade afstvrkt paragrafens tillämpning (kons. prot. 21 febr. 1671).
* G. Adolfs privilegier undantogo från doinsrätten saker som rörde
»arf, utstående gäld och annat slikt», men Kristinas förbättring 1646
tillerkände universitetet »skuldfordran, arfskifte och förpliktelser» samt
undantog endast »gårdsköp och jordaträtor».
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
