- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
10

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

den tiden var mest besatt af adel, kunde det icke med säkerhet
förvänta sig en snabb rättvisa. Läsaren erinrar sig, huru Curios
process raecl universitetet genom Rudbecks inflytelser hos
magnaterna och under de senares påtryckning drogs ut i tio år i
hofrätten, ehuru den var utagerad redan första året. Hofrätten har
till och med inkräktat på universitetets jurisdiktion genom att i
första instans upptaga mål, som bort först afgöras i konsistoriet
men det liar väl varit något ganska sällsynt.’ — Stadgandet att
universitetets försvarsfolk hörde under dess domvärjo kunde
naturligen missbrukas, särskildt till nackdel för staden, som mer än en
gång klagade däröfver, särskildt därför att därigenom antalet
skattepliktige minskades. Med allt skäl anmärkte professor Fornelius, då
konsistoriet den 18 aug. 1669 beslutit, att folket på Rudbecks
jakter skulle liksom han själf stå under universitetets jurisdiktion, att
dylika personer ej kunde rätteligen föras till akademiens folk: ban
tillade klokt: "ju mindre vi hafva under oss, ju bättre aret". Ej
utan förvåning ser man, att stallmästaren 1695 vägrat erkänna
universitetets forum; förmodligen har han tyckt, att då ban aflöntes
af kronan och ej af universitetet, vore han ej att betrakta som
universitetets tjänsteman. Kart XI förklarade emellertid den 2 okt.
1695, att dea omständigheten att Gerdes uppbar lön af
statskontoret, ej innebar att ban icke var universitetets tjänsteman, hvadan
ban lydde under dess forum.2 Dylik förklaring afgafs den 13 juli
1697 äfven om rector cantus och organisten, hvilka genom sin
ställning tillhörde både den akademiska och den borgerliga
societeten.

Universitetets rättsförhållande till sina bönder måste lida af
oklarhet, dessa voro ju å ena sidan blott åbor å universitetets fria
ägande jord, å den andra måste de åtnjuta all den rätt lagen gaf
bonden; hufvudfrågan var naturligen den, om universitetet ägde afhysa
åbon från hemmanet, när det ansåg styrkt, att ban icke fullgjort
sina skyldigheter. För en sådan rätt kunde naturligen ej
privilegierna åberopas, ty till där omtalade tjänstehjon kunde ej
akademibönderna räknas, allra minst om de bodde mer än sex mil från
staden, men Gustaf Adolfs donationsbref af 31 aug. 1624 ansågs

1 Hektor anmäler cl. 27 aug. 1G87 i konsistoriet für kanslern, att
konsistoriet tänker komparera i Hofrätten in causa Bringiana, ehuruväl det
syntes löpa mot privilegierna, att saken icke först upptagits i konsistoriet
såsom iless rätta forum.

När kanslern d. 11 okt. 1G05 meddelade detta kungabref, ansåg han
sig dock behöfva erinra konsistoriet, att Gerdes insolentier med skjutande
m. m. inträffat förra midsommaren, innan hans forum bestämts.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free