Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
tillåtit sig att bortsiilja kyrkoherde- och skolmästaregårdarna,1 och
att inga föreställningar mot detta godtyckliga förfarande hade hjälpt.
Och följande är hade misshälligheterna växt därhän, att
universitetet gick in till kanslern med en lång klagoskrift öfver magistratens
upprepade trots mot universitetets privilegiebestämda rättigheter och
dess vidriga aktioner i allmänhet samt med anhållan att saken
måtte föreläggas K. Maj:t. Dess klagomål, som uppräknades i ett
memorial bilagdt dess skrifvelse till kanslern af den 8 mars 1664,
voro ej få. Det första gällde stadens försumlighet i uppfyllande af
sin skyldighet att hålla en vakt, som i förening med universitetets
vaktknektar skulle upprätthålla ordningen i staden. Klagomålet var
gammalt, och när staden 1649 uttalat som ett önskemål att få en
general vaktmästare som chef för hela den kombinerade styrkan,
hade man i konsistoriet uddigt nog låtit höra, att det skulle varit
bättre, om stadens vakt tillökades med flera vaktknektar än med
generaler. Konstitutionerna af 1655 föreskrefvo, att hvardera
parten skulle hålla sex vaktknektar med en vaktmästare, hvilka skulle
turvis hvarannan natt bestrida vakthållningen, men staden hade,
såsom universitetet nu besvärade sig, sedan flera är tillbaka alldeles
dragit in sin vakt, hvarigenom en odräglig börda föll på
universitetet. Vidare hade staden, trots universitetets protest, tillägnat sig
äganderätten till de tomter, som lågo mellan Gustavianum och den
stora stall- och exercitiebyggnaden, gifvit folk lof att bygga där
samt därför uppburit tomtören. I strid med privilegierna liade
inkvartering flera gånger blifvit lagd på universitetets medlemmar,
likaså försök gjorts att upptaga deras kronoskatter, hvilket det
dock-var universitetets ensak att sköta om, vidare hade akademiens
underlydande anklagats och lagförts vid rådstufvurätten, ehuru enligt
privilegierna anklagelser mot dem skulle framföras för konsistoriet,
under hvars domvärjo de hörde. Slutligen förhindrades
professorerna att få, likaväl som borgarna, köpa af den åker under staden
som utbjöds till salu, till stöd hvarför staden åberopat K. Maj:ts
resolution den 12 dec. 1660 på stadens besvär, ltegeringen gaf ett
prompt svar. Redan den 26 mars föll dess resolution, som dock i
det mesta hänvisade klagomålen till landshöfdingen eller till den
särskilda kommission, som skulle till Upsala afsändas att slita
1 Dessa gårdar lågo vid nuvarande Drottninggatan, kyrkoherdegården
i hörnet till Vedtorget, den andra ofvanför. Den senare var genom 1643
års reglering delvis tagen i anspråk för den nya gatan. — Själfva
skolhuset låg då på Hiddartorget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
