- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
20

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

Mau lät då underätta honom, huru förhållandet var i De la Gardies
tid, men att man nu vore beredd att anordna om logis och
underhåll, i förhoppning att framdeles, då kanslern blifvit dem närmare
bekant, det skulle förunnas någon professor att hafva honom till
gäst.1 När G. Cronhielm 1720 besökte universitetet och gästade
hos professor Johan Steuchius, ersatte universitetet sedan denne för
hafda omkostnader med 200 daler smt, men då detta kom under
Cronhielms ögon vid granskningen af 1719 års hufvudbok, uttryckte
han häröfver sitt misshag och förklarade, att han önskade själf
bestrida kostnaderna för sina besök.2

De la Gardies personlighet och hans verksamhet som kansler
torde genom min föregående framställning af universitetets öden
på lians tid vara läsaren tillräckligt bekanta. Till karaktären var
han en fullständig motsats till sin företrädare den store
rikskansleren Axel Oxenstjerna. Dennes erfarenhet af människorna och
världen, lugna och faderliga väsen, klokhet och bestämdhet
saknades alldeles hos den i öfrigt så glänsande efterträdaren. Liflig ända
till ytterlighet, förhastad i ord och handling, tveksam inför alla
svårigheter och fällande modet vid hvarje motgång var ban skapad
till allting utom att regera. Och dock ägde ban rika, i visst
afseende ovanliga förutsättningar för att kunna gagna universitetet i
dess verksamhet. Med stora själsgåfvor, utvecklade genom en
omsorgsfull uppfostran, förenade han en ovanlig lätthet att uttrycka
sig, och ban älskade varmt och uppriktigt allt hvad som hade med
den högre bildningen ett samband. Men svagheten i viljan,
oförmågan att lugnt betrakta och bedöma personer och förhållanden
samt ovanan att söka hjälpa sig fram med halfmesyrer förstörde
äfven hans bästa afsikter och förde stundom till, att han blott
stjälpte, där han velat hjälpa. Osjälfständigheten i hans väsen
gjorde honom ofta beroende af andra, och i universitetsfrågorna
har Olof Rudbeck, som vi sett, utöfvat ett inflytande som varit
långt ifrån lyckligt, så väl för den höge förmannen som för
universitetet. Det var mest på det ekonomiska området som följderna
af De la Gardies fårgåsystem gjorde sig gällande, och den förvirring,
som genom hans tanklösa förfarande här uppstod, har varit oerhörd.
De extra stater som han tillskapade hängde länge som en black
om universitetets fot och förhindrade ordningens återställande; de
förde ock till sådana orimliga åtgärder som t. ex. att han 1671

1 J. Arrhenius t. S. Åkerhjelm 18 fehr, 1087 (Kungl. Bihl.). Jag har
dock ofvan (afd. 1 s. öl not. 1) visat, att man 1G61 haft utgifter för
kanslerns besök. Henne har stundom gästat lios Rudbeck.

2 Kons. prot. lti dec. 1720 och kansler t. kons.in 12 dec. 1724.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free