Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G
sedan fastställde 1655.1 Sådant det nu blef sammansatt af rektor
och en representant för teologiska fakulteten, en alternerande för
juridiska och medicinska samt två för den filosofiska, valda för
livart halfår, innebar det en måttlig börda och fungerade utan
svårighet. Dess verksamhet var som redan nämts såväl att döma i
mindre viktiga judiciella mål, där värdet icke öfversteg 45 mark,
som att med tillkallande af räntmästaren och inspectores aerarii
handlägga de ekonomiska mål som dit hänskötos. Om dess
verksamhet är ej något särskildt att förtälja, då det egentligen blott
blef en underordnad förberedande instans under det större
konsistoriet. Det kan dock nämnas, att det i sina rannsakningar, hvilka
upptagit dess mesta tid, förfarit med stor samvetsgrannliet;
prorektor har där ofta fört ordet i rektors ställe. — Det större
konsistoriet bestod af alla ordinarie professorer, hvilkas antal (Skytteanus
inräknad) sjunkit från 19 till 18, då professuren i fysik indrogs
1655; när öfvertaliga ordinarie professorer nämdes, intogo dessa
alltid plats i konsistoriet. Konstitutionerna tillerkände hvarken
räntmästaren eller bibliotekarien säte och stämma därstädes. Men
det låg i sakens natur, att den förre skulle där närvara vid de
ekonomiska frågornas behandling, så mycket mera som ban hade
säte i det mindre; sådana räntmästare som Verelius och Arrhenius
hafva äfven i de flesta frågor tagit verksam del. Verelius hade för
öfrigt sedan 1662 plats därstädes äfven som antikvitetsprofessor.
Bibliotekarien deltog också reguliärt ända till 1702 af det skäl, att
platsen dittills innehades af en professor eller f. d. professor, men
den unge E. Benzelius fick i början nöja sig med att insända
me-morialer. Jag har dock ofvan visat, huru lians öfverlägsna
personlighet gjorde sig så gällande, att ban efter en tid likställdes med
de öfriga. Konsistoriets lokal var som förut belägen i Gustavianum,2
intill dess efter att detta ombyggts 1687—91 för inrymmande af
det starkt växande biblioteket ocli i anledning däraf allt begagnande
af ljus eller eld inom byggnaden förbjöds, det blef nödvändigt att
se sig om efter annan lägenhet. Man föll belt naturligt med tanken
på den nu lediga snedt emot i kyrkoterrassen belägna men förfallna
gamla biblioteksbyggnaden, som ock genom Karl XI:s frikostighet
reparerades 1692 för sitt nya ändamål och försågs med kostbara
tapeter. Konsistoriets lokal har dock icke heller förut alldeles
saknat en viss utsmyckning, dess bänkar tyckas varit klädda med
1 Del 1 s. 359.
■ En gång (jan. 1682) sammanträder konsistoriet i gamla auditoriet
(Gamla Akademien). Protokollen angifva för öfrigt icke alltid platsen för
sammanträdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
