Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
En partisk rektor kunde kringgå bestämmelsen att lian skulle gifva
hvar och en ordet, och det har säkerligen stundom skett.
Filosofiska fakulteten hade därför ock i sina anmärkningar till
konstitutionerna i nov. 1654 velat hafva yttranderätten betryggad genom
en än tydligare föreskrift, att i diskussionen ordning skulle
iakttagas och ingen skulle förbigås, så att äfven i den obetydligaste sak
en hvar finge uttala sig: Fakulteten medgaf dock rätten att utan
vidare motivering blott angifva, att man instämde med en annan.
■Ganska osäkert torde vara om icke hérrsklystna och mäktiga
kon-sistoriales sökt stoppa munnen till på de svagare, men säkerligen
hafva ock de svagare själarna stundom sökt genom stillatigande
komma ifrån obehaget och ansvaret att yppa sina tankar. Det
klagades en gång i konsistoriet, att det ofta hände, när något
pro-ponerades, som syntes "hafva någon invidiam med sig", det många
ej öppnade munnen, och konsistoriet beslöt med anledning häraf
<28 juni 1655), att den som teg fick finna sig i, att hans röst
till-räknades majoriteten enligt regeln: cjui tacet, consentit.
Konstitutionerna hafva tydligen förutsett möjligheten af sluten
votering, ehuru de icke uttala, att sådan först skulle begäras, det
heter nämligen i kap. 6: 2, att sedan diskussionen är slutad,
"pro-ferentur et numerabuntur sententiae vel calculi": och dylika calculi
anskaffades redan samma höst.1 Men protokollen omtala aldrig,
om eller när sluten omröstning brukats, utom i ett enda slag af
frågor, i hvilka den just bort vara utesluten, nämligen vid
tjänsteförslags upprättande. Det säger sig ju själft, att den nämnande
myndigheten härigenom beröfvades all den vägledning som den
bort kunna påräkna genom att motiverade vota stått till dess
förfogande. Men i denna tid såg man mera på allt det fruktansvärda
obehag, som var förenadt med ett uttalande vid tjänstetillsättningen,
man riskerade att göra den sökandes släkt och vänner till sina
fiender och att därutöfver öfverfallas i sessionen med allehanda
hårda ord; och det bör icke lämnas oanmärkt, att man den tiden
fäste mycket mindre vikt, vid förslaget, än sedan blef fallet: man
ansåg sig egentligen ej skyldig till annat än att förse höga
öfverheten med några presentabla namn och lät denna i sin vishet sörja
för resten. Det är detta som förklarar, hur man kunde falla på
den i våra ögon besynnerliga utvägen att upprätta förslagen genom
sluten votering. Som kapitlet är intressant nog, anför jag några
fakta.
1 Kons. prot. <1. 1 aug. 1(555.
Ups. Univ. HM. n, 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
