- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
36

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

tillbaka i tiden.1 Lyckligtvis är, trots detta slarf, protokollsserien
fullständigt i behåll för hela tidehvarfvet, ehuru somliga mindre
nitiska sekreterare icke orkat hvarken skrifva marginalrubriker eller
uppgöra register. Goeding, som åtskilligt försummat sina
skyldigheter som sekreterare, vägrade rent af som professor att åtaga sig
besväret med uppgörande af de register som felades för hans tid,
ehuru dåvarande rector illustris Karl Gyllenborg påpekade, att
där-förutan hade man föga gagn af protokollen.2 Det bör till den blott
tjugoårige Karl Gyllenborgs heder nämnas, att då han den 17 juni
1699 nedlade sin värdighet, uttalade han sitt beklagande, att
protokollen icke blifvit hvad han önskat på grund af sekreterarens
sjukdom, hans egen ämbetsbörda som rektor hade hindrat honom att i
allt sköta äfven sekreterarens plats, dock hade han själf uppsatt de
flesta bref soiu expedierats. I fullständighet och klarhet lämna
protokollen emellanåt åtskilligt öfrigt att önska, beroende kanske
mot slutet till en del på arbetets starka tillväxt, då ju sekreteraren
jämte protokollen äfven hade att uppsätta de utgående skrifvelserna.
På 1650-talet kunde 4 till 5 års protokoller rymmas i en volym,
30 år senare fylldes en dylik ibland af ett års protokoller. Hvad
som mest är att beklaga är, att stora partier stundom afsiktligt
borteliminerats, i det man velat utplåna spåren af tvistigheter som
just icke varit de tvistande till heder.3 Och K. Maj:t har till och
med gifvit formlig order härom. Efter de svåra konflikter, som
framkallades af Castovii afhandling 1690 och haus opposition 1691
mot afhandlingen »de origine imperii civilis», befallde Karl XI den
13 april 1692, att så väl protokollen som alla andra akter som
hörde till denna tvistefråga skulle aboleras, hvarigenom vi tyvärr
beröfvats kännedomen om denna intressanta sak och om alla Schiitz
otidigheter mot sina kolleger. Men konungen var ej nöjd härmed(
utan den 15 december samma år gaf han kanslern ytterligare
befallning, att emedan äfven för längre tillbaka liggande tider dylika mål
torde finnas, vid hvilka anstötliga ordväxlingar förekommit, skulle
alla dylika uttagas ur protokollen: till verkställare af uppdraget
utsåg han teol. professorn J. Micrander och juris professorn C. Lundins.

1 Kons. prot 25 juni 1704. Ljung var rektor höstterminen 1699.

2 Kons. prot. 8 mars 1699.

3 1689 15 maj tyckes P. Rudbeckius (som prorektor) niistan dikterat,
trots motstånd i Konsistoriet, att man skalle abolera livad som rörde
tvisten mellan Schütz och hans kolleger.

4 Dessa herrar tyckas hafva gjort sig god tid. D. 13 Dec. 1693 fingo
de påminnelser af rektor; 1694 d. 19 juni bedja de om skrifbiträde i sin
revision. I "dateradt bref till kanslern (R. ark.) meddela de, att de slutfört
sitt arbete, som de utsträckt ända till Karl X:s tid(!).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free