Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
terna redan tidigare skaffat sig, men de hafva i detta tidehvarf
anskaffat nya, sannolikt emedan de gamla förslitits eller som fallet
var med medicinska fakultetens förkommit.1 — Fakulteternas
protokoll sakna ingalunda sitt värde, trots att stundom upplysningarna
äro torftiga nog. De skänka dock alltid en inblick i examens- och
disputationsväsendet, storleken af de examinerades afgifter och
professorernas extra inkomster såsom fakultetsmedlemmar m. m. Och
vid vissa tillfällen äro de, särskildt gäller detta den teologiska
fakultetens, synnerligen intressanta, såsom i fråga om censuren af
misshagliga skrifter och andra forskningens frihet berörande konflikter.
Förvaltningens medelpunkt var rektor. Han var dock blott
primus inter pares, ty ämbetet växlade ju hvart halfår, och som
konstitutionerna riktigt uttryckte förhållandet, ordo academicus var
aristocraticus. Det moderna talesättet »de lärdas republik» var
ingen fras, då det gällde universitetets inre styrelse i denna tid. Valet
af rektor var egentligen blott en form, ty ämbetet skulle gå i en viss
tur inom fakulteterna, men denna ordning var af lagstiftaren bestämd
på ett sätt som förde till oupphörligt trassel vid tillsättningen. Vid
första anblicken ser bestämmelsen icke så oklar ut. Det heter, att
först skall en teolog bli, så en jurist, så en läkare och så en filosof,
och att som filosoferna vore flere än de andra, skulle, då alla
teologer, jurister och läkare varit rektorer, turen följa den filosofiska
fakulteten till slutet. Men trots detta kunde man visserligen råka
ut för en situation, i hvilken det icke var godt att veta huru man
skulle förfara. Oiu en filosofie professor, som nyss förut varit rektor,
blef teolog, kunde han ju göra anspråk på att blifva rektor igen,
så fort en filosof nedlagt värdigheten, och sålunda komma före
återstående filosofer, för att icke tala om jurister och läkare som
icke varit rektorer. Flera andra underliga fall låta tänka sig.
Konsistoriet själft har emellertid en gång på 1660-talet rätt godtyckligt
tillämpat förordningen. När i november 1663 teologen Jordanus
andra huset, där nu rådstuga hälles». 3 okt. anser prokanslern vådligast
att uppskjuta saken till konungens hemkomst.
1 Om do äldre sigillen se Del 1 s. 361, Teolog, fakulteten beslöt <1.
20 febr. 1658 att begära hos räntmästaren medel till sigill, likaväl som den
filosofiska förut fått; sigillet omtalas vid dekanatsväxlingen först den 26
juni 1660 (fakrs prot.) — Medicinska l’ak:n begär af konsistoriet nytt sigill
d. 13 april 1663; följande år d. 27 maj upplyses, att änkeprofessorskan
Elisabet Frankenia återställt del gamla (kons. prot.). — Juridiska fak:n
begär af konsistoriet nytt sigill 5 maj 1664, d. 24 maj begär den låna
konsistoriets, hvilket dock förvägras; fakulteten får begagna sitt eget eller sin
dekanus sigill. — De olika sigillen 1704 äro afbildade hos .T. Eenberg s.
229 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
