- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
40

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

Edenius nedlade rektoratet, var otvifvelaktigt turen hos juridiska
fakulteten,1 och denna påminde om sin rätt. Visserligen saknade
dess bägge representanter Lipstorpius och Gavelius det ena
föreskrifna kompetensvillkoret, att hafva i två år varit ordinarie
professor, ty Lipstorpius nämndes 27 juni 1662 och Gavelius 14 febr.
1663, men Gavelius kunde godt sägas hafva uppfyllt det andra
villkoret att förut hafva beklädt ett officiuiu honorificum, då han varit
e. o. professor i åtta år. Emellertid underkände konsistoriet anspråket
på en helt annan högst underlig grund, nämligen den att »ordningen
icke kunde två gången i periodo komma till juridicam facultatem»T
ocli valde först läkaren Hoffvenius och så, när denne afsade sig,
filosofen Schefferus. Efter denne åter inträdde Hoffvenius för
hösttermin 1664. Under den följande tiden är ytterst svårt att se det
någon fix ordning iakttagits.

Vid rektorsvalet i dec. 1692 har man haft mycket svårt att
finna sig till rätta. Då tyckes man fått för sig, att ämbetet skulle
följa professurerna åt, och just detta förde till svårigheten, ty det
syntes visserligen klart, att då ämbetet tvä gånger passerat alla
fakulteterna och nu innehades af filosofen G. Peringer, måste det
öfvergå till en teolog, men då teologen Micrander nyss varit rektor
som tredje professurens innehafvare, borde egentligen, mente man
f]ärde teologiska professurens innehafvare Ljung komma ifråga, men
han var ej introducerad ännu, hvilket åter var fallet med J.
Svedberg, soui nyss fått tredje professuren efter Micrander. Det var
därföre som mången ansåg, att en filosof rätteligen borde blifva
rektor, och rösterna splittrades på ett högst ovanligt sätt. Kungen
utsåg som nämdt är Svedberg. Två år senare i nov. 1694 befann
man sig inför det fall som jag ofvan framställt som tänkbart.
Turen var i full gång bland filosofiska fakultetens återstående
professurer, men Norrmannus, som 15 dec. 1693 blifvit teologie
professor, och som redan under sin filosofie professorstid varit rektor,
gjorde nu anspråk på att få rektoratet, emedan han som teolog ej
haft det. Anspråket borde hafva synts orimligt, på samma grund
kunde ju en jurist eller läkare komma och bryta filosofernas serie
hvilket tydligen ej var konstitutionernas verkliga mening. Det
förbryllade konsistoriet skref till kanslern, som förordnade att
Norrmannus skulle bli, men ock att man skulle hos K. Maj:t förskaffa

1 Serien liade varit: HT. 1659 teologen Stigzelius, VT. 1660 juristen
Sidenius, HT. 3660 (då ingen läkare kunde bli, efter Frank var utsliten och
Rudbeck nyss nämnd, d. ;l juni) filosofen Unouius, 1661 teologen Lithman
och juristen Bringius, 1662 läkaren Rudbeck för bela året, 1663 filosofen
Ravius ocli teologen Edenius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free