Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
en tolkning af konstitutionernas föreskrift. Detta liar dock kanslern
själf dragit försorg om, ty den 6 december 1695 underrättade lian
konsistoriet, att han underställt K. Maj:t saken och att denne
godkänt kanslerns åsikt, att konstitutionernas föreskrift var alldeles
klar. Man torde dock hafva svårt att instämma i kanslerns
uppfattning, när man läser hans egna ord, som jag därför ordagrant
anför: »Så skall hädanefter således procederas, att när de fyra uti
teologica facultate, som stå på K. Maj:t stat uppförde (och är
numerus ordinarius) och hvaruppå constitutionen grundar sig, de tvenne
juris consulti och medici alternative hafva företrädt rektoratet, då
bör det förblifva inom facultatem philosophicam och följa den till ändan
så länge och intill dess numerus philosophorum är adimplerat.» Jag
har nu visserligen svårt att tro, att kanslern afsett att frångå
konstitutionernas tydliga föreskrift, att ämbetet skulle alternera mellan
fakulteterna med en professor ur hvar i sänder, men hans ord kunna
äfven gifva anledning till annan uppfattning, ocli de hafva gjort det.
Ty tio år senare då åter tvist uppstod om föreskriftens rätta
tolkning, förklarade K. Mnj:t i bref af 20 maj 1705, att han bekräftade
brefvet af 6 dec. 1695, enligt hvilket »professores ordinarii uti
facultate theologica och sedan juris consulti och medici till skiftes
rektoratet skola företräda, till dess den omgången af dessa åtta
professores är fullkomnad, och efter dem professores in facultate
pliilo-sophica». Här var således konsekvensen af det oklara kanslersbrefvet
fullt utdragen, så att fakulteterna nu skulle i sin helhet följa på
hvarandra. Och konsistoriets s. k. val gick till en tid på det sätt
som detta kungabref föreskref. Från och med hösten 1705 följde
fyra teologer efter hvarandra, så en jurist ocli en läkare, därpå å
nyo en jurist och en läkare, och så efter hvarandra alla de nio
filosoferna, hvarpå vårtermin 1714 teologen Molin som riktigt var
blef rektor. Men då han i maj skulle afgå och enligt den nu följda
ordningen teologen Djurberg efterträda, opponerade sig de andra
fakulteterna och juristen C. Lundius blef väld, hvarpå man återgick
till det gamla och riktiga sättet att låta fakulteterna alternera.
Ett kompetensvillkor för att bli rektor var, att man förut i två
år antingen varit professor vid en akademi eller innehaft ett
offi-cium honorificum. Förmodligen har ett e. o. professorsämbete
betraktats som sådant,1 efter O. Rudbeck i dec. 1661, då han blott
varit ordinarie professor i halft annat år, utan gensägelse valdes
1 Att en adjuiiktur ej var att betrakta som ett inuBus honorificum,
förklarade kanslern uttryckligen i brefvet (i dec. 165)5, i hvilket han för
öfrigt nekande besvarade konsistoriets fråga, om ej e. o. professorer kunde
väljas, i det han hänvisade till, att de icke stodo på K. Maj:s stat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
