Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
förut erinrat lägger i dagen, att han nitiskt vårdat sig om sitt
ämbete och till och med under sekreterarens sjukdom skött dennes
plats; han är ock den förste och ende rector illustris, som låtit
professorerna vid terminens slut göra redo i konsistoriet för sitt
arbete, hvilket han lät vederbörligen taga till protokollet.
Finge man taga konstitutionerna efter orden, skulle prorektor
icke konstitueras för en hel termin, annat än då en rector illustris
valdes, i hvilket fall den utsågs som annars var i tur att bli rektor;
i vanliga fall skulle prorektor konstitueras endast då rektor reste
bort. Men handlingarna visa att redan tidigt prorektor stadigt
förekommit, han kunde ock knappt undvaras redan för det mindre
konsistoriets skull där han ofta företrädde rektor. Hau har
sannolikt ansetts äga ett slags rätt att hålla ett öga på fungerande rektor
ocli gripa in om denne ej skötte sig rätt. Visserligen innehålla
icke konstitutionerna något om en dylik rättighet, ehuru filosofiska
fakulteten hade i nov. 1654 vid sin revision af dessa yrkat på en
dylik paragraf, men utan en sådan uppfattning af hans ställning är
svårt att förklara sådana fall, som Spoles uppträdande i nov. 1684
mot Schütz1 eller Reftelii nyssnämnda år 1717 gifna skrapa åt
Roberg.
Hektors högra hand var akademisekreteraren som till 1655
burit den enklare titeln af akademinotarie. Konsistoriet uppsatte
förslag till platsen, utnämningen till ämbetet skedde på 1600-talet
af kanslern, men i följande sekel af K. Maj:t. Hau var icke blott
skyldig att föra konsistoriets protokoll, hvilka ban enligt 1655 års
konstitutioner ålades att hafva färdiga till justering vid nästa
sammanträde, samt uppsätta de skrifvelser och utslag som utgingo i
dess namn, lian skulle äfven hålla räkenskaper öfver de böter som
konstitutionerna pålade, och hvad som var besvärligare resa i dess
ärenden och föra dess talan. Vården om arkivet var en själffallen
följd af hans ämbete. Det måste alltid betydt mycket i hvilkens
händer ett så viktigt uppdrag lades, än mer då den terminliga
växlingen i rektoratet korn sekreteraren att representera kontinuiteten
i de akademiska ärendenas skötsel. Man har ock varit angelägen
att försäkra sig om skickligt folk och platsen blef ett säkert steg
till en professur, som ock alla utom Johan Hadorph intogo. Vid
tidehvarfvets början satt ännu Petrus Fontelius, tillika filosofie
adjunkt, som sekreterare. Efter hans utnämning till professor i
matematik (den 23 juni 1660) utnämde kanslern den 9 aug.
samma år till efterträdare den välbekante fornforskaren och
historikern Johan Hadorph; denne var en utmärkt sekreterare, konsisto-
1 Afd. 1 s. 222.
üps. Univ. ma. n, 2. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
