Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
sekreterare med stora förtjänster om arkivet, som jag får visa nedan
under detta. Men redan den 13 sept. 1679 befordrades han till den
så viktiga räntmästareplatsen, och till efterträdare nämde kanslern
den 11 nov., ej utan påtryckning af Rudbeck som då var rektor,1
dennes föga utmärkte och särskildt till sekreterare ej synnerligen
lämplige måg Andreas Goeding. Försöket att åt sekreteraren
äter-förvärfva Hadorphs hus och prebendehennuan misslyckades, ty K.
Maj:t förklarade den 31 dec. 1680, att desta voro Hadorphs
personliga beneficium, men en adjunktsplats har han fått förena med
sekretariatet.5 När Goeding den 28 januari 1689 nämts till
professor i logik, utsåg kanslern till efterträdare fil. adjunkten Johan
Salenius, men konsistoriets begäran att denne skulle äfven få
behålla sin adjunktur afslogs till en början (23 april) af kanslern,
som dock medgaf honom att hålla kollegier; dock måtte kanslern
låtit beveka sig, ty säkert är att Salenius fortfarande bibehöll sin
adjunktur.3 Efter Salenius som den 15 dec. 1693 blef professor i
grekiska niiiudes juris adjunkten J. Reftelius till sekreterare, och
han fick af K. Maj:t den 29 maj 1696 tillåtelse att härmed förena
sin adjunktur, dock med tillägg att den som efter honom sökte
samma förmån skulle böta 1;000 dal. smt. När Reftelius 8 febr.
1698 blifvit professor i praktisk filosofi, nämdes den ryktbare
olycklige Erik Castovius den 21 april till hans efterträdare, ban fick
dock nöja sig med blotta sekreterarelönen, likasom alla som följde
på honom.’1 Efter Castovii utnämning till professor i praktisk
filosofi den 30 oktober 1702 innehade Olof Celsius d. ä. platsen helt
kort från 9 maj 1703 till 23 juli samma år, då han blef professor
i grekiska, och efter honom inträdde sistnämda dag juris adjunkten
Jonas Billovius som satt i 7 år, tills ban den 3 oktober 1710
nämdes till professor i praktisk filosofi. Han efterföljdes af den samma
dag af K. Maj:t utnämde förre teol. adjunkten Karl Skunlc, som i
1 Rudbecks klassiska förord i bref till kanslern 2 okt. 167!) (Bref af
O. R:s 175).
’-’ Rudbeck lade sig starkt ut för, att sekreteraren på grund af arbetets
stegring skulle i lön likställas med räntmästaren (kons. prot. 3 maj 1682).
Man bar dock här att ihågkomma, att hans svärson Goeding var
sekreterare; åt denne utverkade han ock 1681 en adjunktur och ett
prebende-hemman.
3 Hufvudböckerna visa, att Salenius 1689—04 äfven uppburit en
adjunktslön. Konsistoriets begäran 3 okt. 1691, att han äfven skulle få uppbära
räntan af det nyinköpta Majbro-hemmanet (20 tunnor och 10 dlr smt) afslogs
däremot af K. Maj:t. 1 febr. 1692.
4 Enligt hufvudböckerna uppburo Castovius och hans efterträdare
blott sekreterarlön ocb prebendehemman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
