Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
fall hafva vederbörande i Upsala själfva förskyllat att det gick på
det sättet, i det fakultet och konsistorium sölat med att uppsätta
förslag ocli därför blifvit förekomna af en direkt kunglig
utnämning; till deras ursäkt kan dock nämnas, att dels nådåret efter den
aflidne dels förflyttad professors kvarstannande till en tid i Upsala
under uppbärande af lön varit orsak till, att man velat dröja tills
lönen kunde vara disponibel.1 Men äfven med vederbörligt
afräk-nande af de fall, där universitetet kan genom eget dröjsmål hafva
vållat att regeringen icke afvaktat dess förslag, är det öfverraskande
att se, huruledes K. Maj:t i det bela ganska litet bekymrat sig om
den rätt som lagen tillerkände detsamma och som äfven därföre
bort respekteras, att ett förslag af de närmast sakkunniga
otvifvelaktigt måst utgöra en synnerligen god ledning för regeringen. Ej
sällan har dock än regeringen än kanslern redan på förhand haft
klart för sig, hvilken de ville gynna vid utnämningen, och tämligen
öppet låtit vederbörande i Upsala veta hvad deras frid tillhörde vid
förslagsuppsättningen. De la Gardies naiva öppenhjärtighet och
inkonsekvens visade sig härvid en gång på ett slående sätt. Efter
historiarum professorn Johan Bergs förflyttning till kansliet
meddelade ban konsistoriet den 23 mars 1(365, att det var "ärnadt att
M. Ericus Benzelius träder till samma profession", ocli att därför
konsistoriet vid voteringen borde isynnerhet hafva honom i åtanke;
redan sju dagar efteråt fick dock konsistoriet af honom en ny
påminnelse, men denna gång var det Strängnäsbiskopens son Gabriel
Emporagrius som framhölls som den lämpligaste. — Innan jag ger
mig in på en kort öfversikt af utiiämniiigsväsendet, vill jag erinra
om att K. Maj:t aldrig inbegärt förslag till
bibliotekarieutnämningar, och det af det enkla skäl, att konstitutionerna härutinnan icke
medgifva universitetet någon förslagsrätt, samt att från och med
Petri Rudbeckii utnämning till professor tlieologiae primarius eller
domprost år 1674 liar K. Maj:t likaså aldrig under detta tidehvarf
medgifvit förslags uppsättande till denna plats.
1 När konsistoriet d. 21 juni 1659 öfverraskades a£ att mottaga
fullmakten för Jordanus Edenius som Terseri efterträdare, uttalade Stigzelius,
då rektor, att det skulle varit önskligare, om man fått njuta sitt lagliga
val, men han tyckte sig finna, att konstitutionerna själfva förorsakade en
dylik kasus, emedan de ej tilläto uppsättande af förslag, förr än den som
kallats till annan tjänst lämnat plats och lön, hvilket ej brukade ske,
förlän han afflyttade från staden. — Något sådant står dock ej i lagen, men
faktum var, att Terserus, som d. 15 maj 1658 nämts till biskop i Abo, fått
Karl X:s tillåtelse att behålla professorslönen till sin afresa, som skedde
först i juli 1659.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
