Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
märkliga befordringsfrågor liar jag i det föregående närmare
redogjort och hänvisar till den där gjorda framställningen.1 För
absolutistiska själar låg naturligen ingenting uppseendeväckande i denna
regeringens missaktning för förslagsrätten. Vår välkände H. Schiitz
hade panna att i sitt installationsprogram den 9 nov. 1684 för P.
Lagerlöf som poeseos professor, hvilken af K. Maj: t nämts utan
föregående förslag, skrifva: "Mature cautum voluit Regia majestas;
De idoneo autem successore non visum fuit necessarium prolixam
recpiirere deliberationem. Aderat enim vix praeclarus "
Efter Bengt Oxenstjernas kanslersutnämning har en stark
förändring inträdt i sättet för utnämningsfrågornas behandling, ocli
man gör väl ej orätt i att tillskrifva honom förtjänsten af, att
universitetet nu nästan undantagslöst sattes i tillfälle att begagna sin
lagstadgade förslagsrätt; bevis föreligga ock, att han tagit hänsyn
till universitetets rätt.2 Fakta själfva tala det bästa språket. Af
23 utnämningar i hans tid hafva blott två med säkerhet skett utan
att förslag föregått, och om man afdrager Schiitz1 förflyttning från
biblioteket till teologie professur, hvilken knappt kan inräknas, då
han redan fore sin bibliotekarieutnämiiing 1682 var ordinarie
teologie professor, återstår blott J. Salemi utnämning till professor i
grekiska 1693, som berodde på att K. Maj:t ögonblickligen fyllde
den lediga professuren efter Norrmannus, som samma dag befordrats
till teologie professor. Af de återstående 21 utnämningarna efter
föregånget förslag kan endast om en möjligen någon tvekan råda,
nämligen om B. Rom niels räntmästareutnämning 1693.3
Under Karl XII:s tid har förfarandet varit ganska
oregelmässigt, i synnerhet under de fem år konungen vistades i Turkiet på
ett afstånd från fäderneslandet, som ej lätt medgaf nödigt
meningsutbyte. I föregående afdelning har jag på flera ställen redogjort
1 Om Karl X:s godtyckliga utnämningar se Afd. 1 s. 29, om
utnäm-ningskr&nglet 1607 se 1 s. 141 not. 2, om Karl XI:s utnämningar 1673—78
se 1 s. 164; om konsistoriets lyckade bemödande att, häfda sin förslagsrätt
1679 se 1 s. 177.
- D. 20 juli 1697 remitterar han till konsistoriet de ansökningar, som
hos honom direkte inlämnats af teol. adj D. Djurberg till professuren i
grekiska och af D Forelius till den i praktisk filosofi; 1699 31 okt.
likaledes ansökningar af prof. Dimbei’g i Pernau och adjunkterna X. Celsius och
P. Elvius till professuren i astronomi.
3 D. 17 nov. 1693 insänder konsistoriet sitt förslag, men Iiommels
fullmakt är daterad d. 18. Det är ju möjligt, att förslaget hunnit fram till
föredragningen. Säkert är, att Lagerlöf d. 14 nov. anhållit hos Akerhjelm,
att man måtte få votera ordentligt, men han utpekar tillika Kommel som
den lämpligaste (orig. K. Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
