Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
kunde taga teologernas pastorater, men ban fruktade att de i så fall
skulle göra komplott, och de hade alltid Gustaf Adolfs bref att
åberopa; om filosofie professorerna utbrast han däremot: »Quid poeta
inter pastores? Quid pons asinorum inter evangelia dominicalia.»
Vid Kristinas tronafsägelse hade professorn i orientaliska språk.
Laurbergius, Näs pastorat, professorn i poesi L. Fornelius Gamla
Upsala och professorn i logik O. Unonius Hagby (det var på den
grunden han satt i prästeståndet under 1661 års riksdag). Efter
denna tid har professorn i matematik J. Fornelius 1674 fått
öfvertaga Funbo efter fadern; Georg Berelius, hvilken som e. o. professor
fått Gamla Upsala 1673, behöll det äfven efteråt som professor i
logik 1675—76; professorn i matematik M. Celsius hade sedan
Gamla Upsala från 1676 till sin död 1679; professorn i logik A.
Goeding fick Näs pastorat 1693 och behöll det tills han 1703 blef
domprost i Växiö. Vid denna tid tyckes dock den åsikten gjort sig
gällande, att om någon före sin utnämning till professor i filosofiska
fakulteten hade ett pastorat, skulle han, väl blefven professor, afstå
det.1 Johan Esberg, som tyckes fått Almunge 1695, måtte lämnat
det sedan ban den 8 febr. 1698 utnämts till professor i grekiska,2
och D. Lundius, hvilken som teol. adjunkt fått Hagby 1698, synes
ock ha lämnat sitt pastorat 1703, då han blef professor i
orientaliska språk.3 Det sista exempel jag känner för detta tidehvarf, att
en filos, professor fått pastorat, är då Olof Celsius, professor i
grekiska, som låtit 1706 prästviga sig, år 1707 erhöll Börje. Att e. o.
professorer och adjunkter i teologiska fakulteten stundom haft
pre-bendepastorat är ju ej att uudra på, då det var enda sättet att
förbättra deras knappa lönevillkor, mera då att v. bibliotekarien och e. o.
professorn i filos, fakulteten O. Nezzelius erhöll Hagby och Itamsta
genom K. Maj:ts bref 30 aug. 1681, men han fick det som en
ersättning för att ban gått miste om successionen till bibliotekarieplatsen
efter Loccenius, som Karl XI en gång lofvat honom.
Alla icke teologer, förutsatt att de icke hade prebendepastorat,
innehade ett akademihemman som en slags motsvarighet till
teologernas pastorater, det kallades ock därföre prebendehemman. Med
1 J. Palmroot gör undantag häri. Som tilos. adjunkt har han 1695
bekommit Börje, men behöll det äfven efter att han 1696 blifvit professor
i orientaliska språk.
2 Det är tydligen tryckfel i Ups. stifts herdaminne 3 s. 294, att
Esberg blef pastor 1693, i Del 1 s. 87 står, att företrädaren dog 1695. Och
Rudbeck tigger 19 jan. 1695 hos K. Maj:t om Almunge åt Esberg (orig. K.
ark.); det bör anmärkas, att Rudbecks uppgifter i samma bref om
prebende-pastoraten äro i åtskilligt vilseledande.
’’ Samma herdaminne 2 s. 18 uppför Nils Broström som kyrkoherde
1703 efter Lundius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
