Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
1660 nämdes Olaus lindbeck d. ä., e. o. professor sedan 29 maj
1658, till professor medicinæ den 23 juni 1660, och i fullmakten
.säges att han nämnes till "secundus" professor och efter Stenius,.
dels att han ständigt haft de ämnen, som andra professuren
representerade, fysik, botanik, anatomi och kemi.1 Rudbeck innehade
sin professur till 11 jan. 1691, då på konsistoriets hemställan K. Maj:t
nämde hans son Olof Rudbeck d. //. till efterträdare, ban afled vid
80 års ålder den 23 mars 1740. — Frankenius entledigades 30 mars
1661 från sina ämbetssysslor dock med bibehållande af lön, och
redan den 9 april samma år nämdes Petrus Hoffvenius till hans
efterträdare;2 denne bibehöll platsen till sin död den 23 maj 1682.
— Hans efterträdare blef den 10 maj 1683 Andreas Drossander,
som afled den 19 juli 1696. — På honom följde den 1 juni 1697
Lars Roberg, som fick afsked den 8 maj 1740 vid fyllda 76 års
ålder. Dessa två siste, O. Rudbeck d. y. och Lars Roberg, hade
sålunda en sammanlagd tjänsteålder som professorer af 92 år.
Den filosofiska fakultetens professurer på stat voro nio; som
tionde tillkom den genom enskild donation stiftade skytteanska
professuren. lin kort tid fanns ock en professur öfver stat i antiquitates
patriæ, till hvars innehafvare räntmästare Olaus Verelius utnämdes
den 30 maj 1662 med den ringa lönen på extra stat af 300 dal. smt.
Af denna tarfliga lön uppbar han dock aldrig mer än 600 daler år
1672,3 hvilket dock icke hindrade honom att fullgöra sin plikt att
hvarje år föreläsa, och detta äfven sedan han den 29 april 1679
blifvit Schefferi efterträdare som bibliotekarie.
Professuren i latin (ty så torde den i eloquentia kunna
återgifvas, ehuru där ock fanns en professor poeseos ända till 1779, då
de bägge professurerna sammanslogos) innehades vid tidehvarfvets
början af professor Jonas Sandel, som utnäruts den 24 okt. 1651.
denna, att Uudbeck skall liisa fysik, som dock är hans (Stenii) ämne;
kons:t-beslot fråga kanslern ocli att Rudbeck skulle emellertid taga botaniken
och anatomien, Stenius fysiken. 1656—57 läser Frankenius doctrina febrium,
Stenius curatio morborum, för 1057—58 saknas katalog; 1658—59 och 1659—
60 tyckes Frankenius ej hafva föreläst, men väl Stenius, det förra året
anthropologia och institutiones medicinæ, det senare institutiones och
cor-poris naturalis doctrina. Häraf tyckes man kunna sluta, att Stenius dessa
två år upprätthållit bägge professurerna.
1 Ilwassers antagande (Saml. skrifter 2: 69), att Rudbeck och Hoffvenius
tyst bytt ämnen, förfaller härmed, ty det grundar sig på det oriktiga
antagandet, att Rudbeck nämts till praktisk professor.
2 Bägge brefven af 30 mars ocli 9 april i kopia i Ups. Bibi. U. 67.
I Hoffvenii fullmakt nämnes icke ämnet, blott att ban blir Franken ii
efterträdare.
8 Kons prot. 29 nov. 1682 och 1671 års hufvudbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
