Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
år adlades ined namnet Stjernbei-g; uppgiften att han då äfven
behållit professuren är felaktig ty — 1689 den 6 maj nämdes till
hans efterträdare Johan Sch tvede, sedan 18 nov. 1685 e. o.
professorn i fakulteten, han afled 27 juni 1697. — Efter honom följde
juris adjunkten och akademisekreteraren Johannes Befteliiis den 8
febr. 1698, som dock den 30 okt. 1702 utbytte denna plats mot
professuren i romersk rätt. — Samma dag nämdes till hans
efterträdare akademisekreteraren, den store filosofen Erik Castnrius,
som dock afled strax därefter den 4 dec. 1703. — Efter honom
nämdes den 22 jan. 1704 vice bibliotekarien och filos, adjunkten
Johan Ernberg, som behöll platsen till sin död 15 maj 1709. —
Efter att, som jag förut påpekat Johannes Steucltius, först på grund
af rådets utnämningsbref provisoriskt innehaft lärostolen den 23
fehr. — 19 april 1710 utnämde K. Maj:t 3 okt. 1710
akademisekreteraren och juris adjunkten Jonas B ill ovins, som afled den 28
febr. 1712. — lians efterträdare blef den 23 sept. 1712
akademisekreteraren Karl Slam/c, som afled den 11 april 1718. — Först
1719 den 16 april fylldes platsen med akademisekreteraren Andreas
Grönvall.
De s. k. matematiska professurerna voro tre enligt 1626 års
konstitutioner. En professor kallades Euclideus (i geometri eller
matematik), en Archimedeus (i optik och mekanik), en Ptolemaicus
(i astronomi). Innehafvare af dessa voro 1655 följande. På den
astronomiska lärostolen satt sedan 1648 Martinus Olai Nycopensis,
som förut (sedan 15 jan. 1628) varit professor i optik och mekanik.
På den i optik och mekanik satt sedan 3 jan. 1649 Benedictus
Hedrams, och till den i geometri hade Johannes Buraius utnämts
den 22 juli 1650. Men genom 1655 års konstitutioner inskränktes
platserna till två, en i astronomi och en i matematik; optiken lades
då under matematiken, hvart mekaniken skulle föras säges icke.
Inskränkningen verkställdes, då Martinus Olai Nycopensis aflidit den
31 mars 1657, ty dä öfvertog Buræus astronomin och Hedræus
matematiken. Jag redogör nu för de bägge professurernas
innehafvare hvar för sig.
Astronomien innehades af Johannes Buraeus, till dess han 1664
kallades till Svea hofrätt som assessor. — Den 23 okt. 1664
utnämdes till efterträdare Jonas Laurentii Fornelius, son till förut
i fakulteten sittande professor Lars Fornelius och sedan 6 nov. 1663
e. o. professor i matematik, han dog den 17 fehr. 1679. — Den 28
mars 1679 nämdes till efterträdare den framstående Andreas Spole,
då astronomie professor i Lund, han afled den 1 aug. 1699. —
Efter honom nämdes den 27 nov. den skicklige filos, adjunkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
