Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
undervisning. At en annan farhåga gåfvo de luft följande år i ett
nytt bref till kanslern.1 Det var en solklar sak att det måste
inverka på deras framtida utsikter, om professorer utom universitetet
med deras förbigående befordrades till professorsstolarna. Nu hade
det ryktet börjat gå, att åtskilliga personer från andra universitet
i riket ämnade söka sig till Upsala, och därför ansågo de sig
berättigade att påpeka, att om så skedde låge däri en stor obillighet
mot dem, i ty att somliga af dem tjänt i 10 år och för så små
inkomster, att de icke kunnat undgå att sätta sig i gäld. Sveke
nu hoppet om befordran, blefve deras tillstånd i längden rent af
ynkligt. — Dekanerna afgåfvo samtidigt vittnesbörd om adjunkternas
svaga ekonomi. När nämligen rektor 1699 påmint i konsistoriet om
konstitutionernas föreskrift, att adjunkterna skulle årligen disputera,
yttrade dekanerna, att med adjunkternas fattiga tillstånd vore det
för dem omöjligt att underkasta sig de dryga kostnaderna för
dis-putationernas uppläggande.2 I adjunkternas anspråk på att icke
besväras af konkurrens från annat håll kunde naturligen ligga en
fara för universitetet, därest bättre krafter därigenom utestängdes.
Norrmannus har ock starkt uttalat sig mot dylika anspråk. I bref
till Nils Gyldenstolpe5 säger ban: "Adjuncti här å orten samt med
några andra pretendera enstämmigt, att icke någor främmande som
de det kalla må dem föredragas, äfvensom vid handtverkerier ocli
skrån allmänt tillgår. Hvilken tliesis huru den är ex usu [-reipub-]icae’-] {+reipub-
]icae’+} literariae E. H. Exe:ce själf bäst förstår."
Utnämningen af adjunkter hade i De la Gardies tid och ett
godt stycke in i Oxenstiernas skett på det sätt, att konsistoriet
uppsatte forslag och kanslern nämde. Men då den sistnämde den
7 dec. 1696 skref till t. Maj:t och förfrågade sig i anledning af
étt adjunktsförslag, där mag. Törner, J. Upmarck och mag. Lijvin
voro uppförde, om ej den som förut varit på förslag borde sättas i
första rummet, och här således Upmarck, svarade K. Maj:t den 9
dec., att han godkände grundsatsen och därför nu utfärdade en
fullmakt för Upmarck. Ocli den 13 mars 1699 fastslogs för framtiden
1 Teol. adj. M. iohütte och filos, adjunkterna Celsius, Elvius och
Törner t. kanslern 19 maj 1G99 (orig. B. ark.).
2 Kons. prot. 17 juni 1G99. 1 filos. fak. protokoll 26 okt. 1713 anföres
ännu ett annat skäl: prokanslern hade påmint om adjunkternas disputa
tionsskyldigbet, dessa svarade, att bristen på respondenter vore ett hinder.
3 Orig. Ups. Bibi. N. 456. Brefvet är tydligen från sensommaren eller
hösten 1702, ty det gällde, om Reftelius skulle bli juris professor och
akademisekreteraren Castovius få dennes professur i praktisk filosofi, hvilket
senare adjunkterna ej sågo med blida ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
