Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
tistisk öfversikt af tidehvarfvets hela adjunktskår1 sätta läsaren i
stånd att se, i hvilken omfattning det lyckats adjunkterna att vinna
befordran inom universitetet. Ursprungliga afsikten med deras
inrättande var ju att förse universitetet med nya lärare, ur hvilkas
leder lämpliga personer kunde tagas för att besätta lediga
professurer; öfversikten visar ock huru stark omsättningen inom kåren
varit. Adjunkternas totalantal (då till de som under perioden
ut-nämts läggas de som tjänstgjorde som sådana 1655, eburu nämda
i äldre tid) stiger till 60 stycken. För undvikande af dubbelräkning
bar jag medtagit O. Nezzelius och J. Benzelius, som från adjunkter
i filos, fakulteten avancerat till dylik plats i den teologiska, endast
på förra stället. 31 adjunkter tillhöra filosofiska fakulteten, af
dessa hafva 18 befordrats till ordinarie professorer i Upsala, 1 i
Lund och 1 i Åbo, 7 befordrats utom universitetet, 3 dött som
adjunkter och en afsatts.2 Teologie adjunkter hafva varit 17; af
dessa hafva 5 blifvit professorer i Upsala, 3 i Åbo och Lund, 6
befordrats utom universitetet, 2 dött som adjunkter och 1 blifvit
afsatt.3 Af juristernas 8 adjunkter hafva 6 blifvit professorer i
Upsala. 1 i Lund (sedan i Upsala) och 1 dött som adjunkt. Af
de 4 medicine adjunkterna blefvo 2 professorer i Upsala, 2
befordrades till Stockholm. Då nu inalles 31 befordrats till professorer
härstädes, 6 till professorer utom Upsala, vill det ju säga, att 61
% af adjunkterna vunnit professorsbefordran, resten har i kyrka
och skola vunnit en oftast rätt god befordran.
Docentinstitutionen framträder hos oss först mot tidehvarfvets
slut. Dess ursprung ligger lika långt tillbaka i tiden som
universitetens egen uppkomst, i det att promoverade erhöllo tillstånd af
vederbörande fakultet att undervisa, ehuru de icke innehade någon
afiönad lärareplats: däraf kom deras titel magistri legentes. Redan
konstitutionerna at 1655 förutsatte som möjligt ett tillskapande af
dylika lärare, ty i deras kap. 9: 5 säges först, att förutom
professorer äger ingen att utan rektors och fakultets tillstånd föreläsa
och disputera enskildt, men därpå tillägges: "lis autem, quibus
1 Till grund för sammanräkningen har jag lagt Frondins matrikel etc.
•lag bör dock anmärka, att många af.de adjunkter, som där upptagas, aldrig
uppburit lön och således tjänstgjort belt kort, några kanske rent af aldrig
undervisat.
- Den olycklige var Olaus Gestrinius, graduerad 1646, adjunkt senast
11553, för lägersmål relegerad på två år och afsatt 1G55, åter tagen till
nåder 165S, men ånyo afsatt för alltid l(i(i2. Han gån, heter det, »i Stock
holm hela akademien till skam och skada’ (kons. prot. 18 dec. 1661 och
15 jan. 1G62).
s Den bekante .Tonas Körling. Se afd. I s. 139.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
