Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
privatiui docendi facultas conceditur, et materiäm et ternpus
exer-citiorum indicabunt." Det första spår jag sett af denna paragrafs
tillämpning var, som jag nyss anfört, år 1698, då de fyra filosofie
adjunkterna klagade öfver, att vice bibliotekarien Eenberg ocli
magister J. Dryander’ af fakulteten fått tillstånd att hålla kollegier.
Redan följande år beviljade fakulteten på begäran af rector illustris
Karl Gyllenborg, då han tog afsked från universitetet, facultas
docendi åt Andreas Palmroth, hvilket dekanus, heter det, notificerade
ungdomen genom program.2 Man var dock ej benägen att gifva
rättigheten utan vidare, ty då 1701 magistrarne J. Steuchius och
J. Norström begärde facultas docendi, förklarade fakulteten, att icke
hvem som helst borde få tillåtelse, men att Steuchius såsom
secun-dus in promotione kuude få rättigheten.3 Konkurrensen med dessa
var dock för de ordinarie adjunkterna högst obehaglig, och 1703
inlämnade adjunkten N. Celsius hos prokanslern en protest mot
dessa magistri docentes extra ordinem, såsom varande adjunkterna
till stort förfång, hvaröfver han sade sig ofta hafva i de senares
namn anfört besvär hos den aflidne kanslern B. Oxenstierna.
Prokanslern meddelade fakulteten, att han fann anordningen betänklig:
rättigheten borde endast gifvas ingeniis excellentissimis och mera
sällan; han vore rent af glad, att då hans son Erik (den bekante
bibliotekarien) för någon tid sedan sökt tillåtelse hos teologiska
fakulteten, hade denna gifvit ett vägrande svar. Fakulteten
resolverade ined anledning häraf, att de sökande måste först göra prof
med disputerande innan saken toges i öfvervägande.1 Och hon har
säkerligen hållit på rättigheten. Visserligen beslöt hon den 20
mars 1716, sedan adjunkten L. Arrhenius fått förordnande på sin
fäders professur i historia, att kalla magister Abraham Vallman till
magister docens, men när några månader senare magister Erik
Alstriu sökte jus affigendi in philologicis, afböjdes det emedan
numerus adjunctoruni vore plenus och Vallman nyss fått rättigheten/’
Någon specifik docenttitel såsom utmärkande en särskild lärareplats
skild från professorer och adjunkter, fanns dock ännu icke, såsom man
kan se däraf, att filosofiska fakulteten, som 1707 antagit A. O. Rhy-
1 Dryander säges hafva haft professorstitel, då han blef
legationspredikant i Paris, dog 1707 (Biogr. lex., ny följd 3, s. 207).
2 Fil. fak. prot. 17 juni 1699. Programmet finns icke i behåll. Palmroth
var ej gradnerad, blef 1701 prof. i Peruan, 172-1 bibliotekarie i Upsala.
a Fil. fak. prot. 14 okt. 1701.
4 Allt efter fil. fak. prot. 13 juni 1703.
5 Fil. fak. prot. 10 okt. 1716. E. Alstrin skötte v. bibliotekarieplatsen
1716 ocli framåt under J. Malmströms utrikes resa, blef 1719 akad. sekreter,
1723 prof. i logik och slutligen biskop först i Wäxjü, så i Strängnäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
