- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
99

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

mars 1694 orn lämpligheten af att tilldela pomeranaren teol.
adjunkten Martinus Schütte, som först nästa år skulle få uppbära sin
adjunktslön, det anslag af 800 daler smt ur statskontoret, som
Antonio Papi uppburit som italiensk språkmästare, K. Maj:t härtill
gaf sitt bifall dock med stadgande af 1,000 dalers vite, därest
Schiittes successor i adjunkturen sökte samma förmån.1 Efter hans
död 1704 föreslog konsistoriet den 16 maj 1705 en Johan Daniel
Pourcheen till efterträdare, men däraf blef ingenting, och den 15
aug. samma år utfärdades fullmakt på platsen för tysken Christopher
Justus. Denne hade kommit 1693 till Sverige med sedermera
professor Esberg, hvars syster lian aktade, och hade därpå 1703
blifvit huspredikant och informator i Magnus Stenbocks hem.2
Mannen var tydligen en kunnig karl, han promoverades 1707 och erhöll
då platsen som gratist, hvad vi nu kalla ultimus. Sin lön tyckes
lian till en början hafva utfått, men 1709 måtte den indragits, ty
han klagade 1711 för rådet, att han ej på två år utbekommit något
och hemställde, om ban icke kunde få ett s. k. duplex stipendium.
Rådet remitterade saken till konsistoriet, som i sin ordning svarade
den 20 nov. 1711, att det icke kunde bortgifva stipendier i strid
med K. Maj:ts reglemente af 1699, men föreslog, att som förre
teol. professorn J. Esberg den 1 maj tillträdt Visby
superintenden-tia, inkomsten af hans professorsprebende Gamla Upsala kunde
anslås åt Justus, därest denne uppehölle gudstjänsten i församlingen,
hvilket ban godt kunde göra efter han var svenska språket mäktig.
Om så skett är mig obekant, och det är knappast troligt, efter han
vid utdebiteringen af kontributionen för 1713 förklaras oförmögen
att betala något. Den 27 september 1712 rekommenderade
konsistoriet honom hos biskop Bilberg i Strängnäs till ett pastorat men
förgäfves, och någon lön har lian väl icke åtnjutit sedan, förrän
ban 1717 utnämdes till kyrkoherde i Hudiksvall. Till hans
efterträdare föreslog konsistoriet den 4 dec. 1717 siebenbtirgaren Anders
Heldman, som redan 1715 kommit till Upsala och erhållit
stipendium i teologiska fakulteten;3 den 28 augusti 1719 fick lian K. Maj:ts
fullmakt på platsen.

1 Orig. Ii. ark. Schütte hade genom kungligt bref af 1 juli 1693 fått
tillåtelse att använda St. Eriks kapell å Kiddartorget för teologiska
öfningar och undervisning i tyska.

- Ups. stifts herdaminne 2 s. 81. Uppgiften om hans tvååriga vistelse

i Stenbocks familj bekräftas af kons:s bref t. biskop Bilberg 1712 (Kons.

arkiv).

Konsist, t. K. Maj:t 5 april 1716. Heldman promoverades 1731
magister ultimus, blef bokauktiouator 1740, fick afsked 1700 och dog 1769.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free