Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
hade en kollation hemma for nästan alla professorer. K. Maj:thar
tydligen fått sin uppmärksamhet fästad på missbruket, ty Karl XI
föreskref 19 maj 1693, att när lectores philosophiae kommo till
Upsala for att disputera för ett ledigt teologiskt lektorat, skulle
man tillse att sådant skedde utan synnerlig depens. Äfven i afseende
på disputationernas inbindning tyckes en viss lyx börjat göra sig
gällande, ty den 9 nov. 1717 öfverlades i konsitoriet om den onödiga
omkostnad som ungdomen då för tiden gjorde sig med inbindning i
förgylldt Nürnbergerpapper, och man beslöt att tillsäga studenterna
att binda "i öfverdrag och förgyllning", med undantag för en fyra till
fera presentexemplar, afsedda för kansler, prokansler, rektor och
landshöfding.
För att få sina omkostnader betäckta hittade studenterna på
att dedicera sina afhandlingar icke blott till släkt och beskyddare,
utan till höga herrar i allmänhet med hvilka de haft någon om än
aldrig så ringa beröring. Den som något sysslat med tidens
afhandlingar måste förvånas öfver deras floskulösa dedikationer, äfvensom
öfver de smickrande gratulationer på vers och prosa och å
allehanda tungomål, hvilka ej blott kamrater utan äfven lärare
adresserade till den unge författaren och som denne med tillfredsställelse
bifogade sin afhandling. Sådant förde lätt till missbruk, och
konstitutionerna tyckas hafva förutsett dylikt genom förbudet att
dedicera afhandlingen till flera personer. Detta iakttogs dock aldrig,
utan författarne älskade att briljera med uppräknande af alla sina
patroni. Härpå gjordes ej sällan anmärkningar. Så påminde den
unge rector illustris Karl Gyllenborg den 12 juni 1698 i
konsistoriet om saken och yrkade, att presides skulle öfverse dedikationerna
så väl till stilen som deras rangering efter föremålen, och tillse att
de icke blefve för många; vidare borde censur öfvas på
gratulationerna, i synnerhet när de voro versifierade, hvilket lämpligen kunde
åläggas professor poeseos; något beslut blef dock icke fattadt i
anledning af denna hemställan. Exempel saknas dock icke på att
gratulationer strökos af censuren. År 1688 hade studenten Olaus
Beronius fogat till magister Torgers afhandling "De ludis olympicis"
en dylik gratulation, som befanns vara full af "calumnier och
barnsligheter", hvarför den blef uttagen ur afhandlingen, hvarjämte
program utfärdades till ungdomen att taga sig i akt för dylikt.
Adjunkten N. Celsius, som uppgafs hafva censurerat den, fick en
varning dels för detta tilltag dels för att ban släppt den igenom.1
1 Kons. prot. 20 dec. 1688 ocli 9 febr. 1689, samt rektorsprogram 19 dec.
16S8. Man kan nästan misstänka, att Celsins som var ön stor spjufver med
afsikt släppt fram gratulationen.
Ups. Univ. Rist. II, 2. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
