Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Tio år senare blef en på franska skrifven gratulation af östgöten
Martinus Bryssenius, som ban insatt i kandidaten Sven Daalmaus
för förgripliga filosofiska no viteter illa sedda disputation "De spatio
entiuru", utesluten sedan språkmästar Royard beklagat sig öfver
densamma och sagt, att den måste ingifva den föreställningen att
man här icke kunde franska.1
Teologiska disputationer fingo endast hållas på lördagar, öfriga
på onsdagar och lördagar; i regeln borde de begynna kl. 7 om
morgonen, men kunde äfven få börja kl. 8; öfver 4 timmar fingo de
ej räcka. Preses skulle med få ord öppna ventilationen, och
opponenterna begynna sitt angrepp utan några inledande tal; men det
har väl varit omöjligt å ömse sidor att icke offra något åt den
akademiska svadan, ty år 1668 den 4 mars fann rektor nödigt att
erinra i konsistoriet om de abusus som förekommo vid
gradual-disputationerna med långa prefationer, gratulationer och votis,
"hvilket borttager tiden för det uti disputationen förhandlas skall". De
ordinarie opponenterna fingo icke hålla på öfver två timmar, sedan
följde de e. ordinarie och professorerna.3 De magistrar som åtnjöto
stipendier voro enligt konsistoriets beslut ej berättigade att
respon-dera, de skulle antingen presidera eller åtminstone öfvertaga
funktionen som opponenter.3 Det anmärkes som något särskildt märkligt,
när preses ej behöfde blanda sig i diskussionen, utan respondenten
skötte denna ensam; Upmarck omtalar i sin minnesteckning öfver
E. Castovius något dylikt som bevis på dennes lysande begåfning.
Öfver tvenne missriktningar som gjorde sig gällande i afseende
på disputationerna klagades upprepade gånger. Den ena var att
gradualdisputationerna visade en tendens att tränga sig tillsammans
mot tiden för promotion, hvilket gjorde svårt att finna tid för deras
ventilerande och medhinna deras bedömande. 11 vem igenkänner icke
här från våra dagar denna svårighet, beroende på studentens
oförmåga att beräkna tiden. Själfve prokanslern O. Svebilius infann
sig en gång i konsistoriet och beklagade sig öfver, att
disputationerna inströmmade i sådan myckenhet, att det var omöjligt att noga
kontrollera dem; konsistoriets svar blef att det mer än en gång
talt om saken, men icke rådde med ungdomen, som ofta sköt upp
till termins slut hvad den förut haft färdigt.1 Den andra olägen-
1 Kons. prot. 10 ocli 13 maj 1609.
- O. Rudbeck påstod (Bref af O. R. s. 328), att ord. opponenterna, för
att göra författaren en tjänst, drogo ut så långt på tiden, att inga andra
fakulteter fingo tillfälle att opponera, hvilket ungdomen tolkade som feghet
bos författaren.
3 Kons. prot. 14 (lee. 1655.
1 Kons. prot. 28 maj 1691. I)et skulle 1 > 1 i promotion i dec. detta år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
