- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
139

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

139

få tiden kring Kristi himmelfardsdag fastslagen i stället, så mycket
mer som ingen förordning utan blott häfd utsett vintertiden och i
forna tider promotion ofta hållits vid vårtermins slut;1 den svåra
kölden i auditorierna gjorde ock mycket besvärligt för de äldre att
sitta där både för- och eftermiddag i flera timmar: till sist frågade
fakulteten om året 1706 eller 1707 skulle utses för den nya
ordningens inträde. Konungen gick in på framställningen genom bref
den 20 maj 1705 och fastställde att nästa promotion skulle ske 1707.

Antalet af promoti har växlat. Egentligen skulle
maximi-antalet vara fixt, ty konstitutionerna föreskrefvo att det ej fick
öfverskrida tolf stycken, en begränsning framkallad af förra tiders
klagomål, att det var svårt för biskoparne att finna anställning för
de talrika magistrarne. Här kämpade man dock mot naturen, ty
magistrarnas antal måste ökas i samma mån som studentantalet
växte, och detta senare hade i förra tidehvarfvet visat ett
beständigt stigande. Också öfverträdde man bestämningen genast vid
första promotionen 1655. Vid öfverläggningen i konsistoriet 31
aug. detta år hade prokanslern, den gamle Lenæus, yrkat att
antalet ej finge öfverstiga 20 och helst borde vara mindre, men
konsistoriet soui kunde åberopa ett af kanslern redan fore
konstitutionernas utfärdande gifvet löfte och som hade 22 kandidater
att tillgodose, höll sig fast vid kanslerns tillstånd af d. 31 maj
1655. Hans tillägg i brefvet, att detta ej finge tjäna som
prejudikat, utan att konstitutionerna sedan skulle strängt efterlefvas, blef
utan verkan, ty 1661 promoverades 25 och 1664 22 stycken. Vid
det senare tillfället åberopade fakulteten, att de dryga
omkostnaderna gjorde nödigt att dessa ej drabbade ett allt för ringa antal.2
Sedan afhördes på 30 år ingen anmärkning, och antalet ehuru
varierande gick i det bela i stigande. Det var 1668: 24, 1672: 36,
1676: 19, 1679: 25, 1682: 33, 1685: 50, 1688: 31, 1691: 39, men
när fakulteten 1694 ville promovera 45 stycken, inlade professorn i
praktisk filosofi J. Schwede protest mot antalet, ehuru fakulteten
redan hade fått kanslerns muntliga medgifvande.3 Därpå
promoverades 1697 39 stycken och 1700 ända till 48. Men när
promotionen 1703 nalkades, blef dåvarande prokanslern E. Benzelius
bekymrad öfver antalet, ett 40-tal sades vara i fråga. Han skref till
kanslern grefve Piper och hemställde, om denne icke, då ban gåfve

1 Promotionerna 11361 och 1676 hade hållits i juni, alla andra i
december. Rudbeck hade i bref t. kanslern 23 sept. 1668 (R. ark.) föreslagit
fram-flyttning till våren.

2 Kons. prot. 30 nov. 1664.

3 Filos. fak. prot. 6 dec. 1694.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free