Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
kunna de själfva haft något mot saken, utan det har måst hero på
fakulteten. Kanske denna liksom den teologiska börjat få den
uppfattningen, att man skulle innehafva ett munus honorificum för att
komma i fråga till värdigheten, och att en adjunktsplats i fakulteten
icke ansetts vara af dylik art. Men i förra tidehvarfvet hade man
ej tvekat att 1629 promovera Daniel Sidenius och 1642 Elias Mörk,
som ej hade annat än sina examina att åberopa. Nu inträdde
emellertid det ledsamma förhållandet, att nära 100 år fingo förgå
efter de nya konstitutionernas tillkomst, innan fakulteten omsider
höll en promotion år 1752.
I den medicinska fakulteten har en promotion ägt rum och en
varit utsatt, men af okändt skäl blifvit inställd. I föregående
tidehvarf hade ingen promotion ägt rum inom densamma, hvilken nu
än orsaken varit. Lärjungarnas antal har varit ringa och således
utsikten att få kandidater sannolikt ej stor; möjligen ansågs ock en
utrikes förvärfvad värdighet vara för mer än en som vunnits hemma.
Det, uppsving i medicinska studierna som ägde rum, efter att
Rudbeck 1660 ocli Hoffvenius 1661 trädt in i fakulteten, borde gjort
en förändring möjlig, ty under det att i 38 år från 1624 till 1662
ej flera än fyra svenskar graduerats utrikes, hade under de åtta
följande åren till 1670 ej mindre än åtta drifvit så grundliga studier
hemma, att de genast efter ankomsten till utlandet kunnat taga
medicinska graden, oafsedt fyra utländingar som här studerat och
sedan promoverats utrikes. Uppgiften är af Ofof Rudbeck1, och
ban angifver som orsak till att ingen af dessa låtit promovera sig
i Upsala, att lagen här bjöd att läkarne skulle först examineras både
i den filosofiska och den teologiska fakulteten. "Och lärer aldrig",
tillägger ban, "liär någon doctor juris eller medicinæ gjärna blifwa
för dessa och flera orsaker som nu är ej tid att nämna; men
hederligt hade varit för vår academie, att icke allena våra egna utan
ock främmande liade här cloctorerat." Förklaringen torde delvis
vara riktig, ty det exempel jag nedan anför visar, att dessa
preliminära examina varit ett verkligt hinder. Men det torde ock ligga
någon sanning i hvad J. G. Acrel mer än 100 år senare påstod om
de utländska promotionerna, att de blifvit "ett mode som var svårt
att hindra, ja det blef till slut af vanan ansedt som en nödvändighet,8
Slutligen få vi här nedan se, att spänningen mellan fakulteten och
collegium medicutu i Stockholm äfven skapat svårigheter.
Den ende som fakulteten promoverat i detta tidehvarf var Johan
Rothman år 1681. Då så litet är kändt i denna sak och den i och
1 Bref t. Kanslern dec. 1G70 (I!re C af O. K. s. 84—85).
2 Acrel s. 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
