- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
152

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

kanslerns besök,1 att "paucitas studiosorum theologiæ förorsakar
sig ock därutaf att inga gradas confereras studiosis illius facultatis".
Men hvarken han eller hans kolleger voro synnerligen benägna att
konferera den teologiska graden vid tillfällen, då de både kunnat
och väl också bort göra det, såsom synes af det orubbliga motstånd
de åren 1656—57 satte mot den öfverlägsne filos, adjunkten Jordani
Edenii begäran att få aflägga prof och promoveras till teologie
doktor. Det sades då rent ut, att som han ej innehade ett
"förnäm-ligit ämbete", skulle ett bifall blott leda till gradens förakt och
hans eget ogagn. Därmed var värdighetens betydelse såsom
lärdomsgrad så godt som förintad, men konstitutionerna själfva buro
härför på visst sätt skulden genom sitt besynnerliga tillägg: "In
theologia nemini conferetur gradus doctoris, nisi ei qui in docendi
munere honorifico sit constitutus aut ad ejusmodi officium rite
designatus, potiusque ei cui gradus offertur quam qui eum ambit".2
Med full konsekvens var därföre samma fakultet färdig att bevilja
Edenius examen och grad blott några få år efter, då ban väl blifvit
teologie professor. Och så starkt höll man på principen om en
ansedd ställning, att när kanslern 1674 anbefallde magister Mathias
Hernelius3 att få aflägga prof och promoveras, svarade fakulteten
honom den 11 sept., att den fann Hernelii afsikt lofvärd och
därför ville medgifva honom att aflägga först teologie kandidat och så
licentiatexamen, men promotion kunde den ej medgifva i strid med
konstitutionerna som förutsatte ett munus honorificum.1 Seden att
promoveras utrikes var icke bortlagd hos teologerna. Professor
Olderman blef licentiat i Ttibingen 1688, utan att dock promoveras;
Esberg blef doktor i Giessen 1691, Schiitz i Tiibingen 1693, Molin
i Giessen 1703. Konstitutionernas bud, att den som icke mottagit

I Kons. prot. 4 jan. 1655.

- Stadgandet har kanske influtit under trycket af uppfattningen i
Tyskland som var, att högt kyrkligt ämbete var gifven förutsättning för
teol. doktorsvärdighetens erhållande (Tholuck, Vorgesch. d. Rationalismus,
1. s. 297).

II Hernelius, som promoverades till tilos. magister i Upsala 1668 var
änkedrottningens hofpredikant och blef 1676 superintendent i Livland.

4 Teol. fale. t, kanslern 11 sept. 1674 (orig. R. ark.) Nitton år tidigare
haile dock fakulteten varit villig att promovera en annan hofpredikant,
•foh. Brodinus, men samtidigt ville den åt adjunkterna M. Simming och J.
Edenius på sin höjd medgifva examen men ej någon promotion, förr än
de fått en honoratior locus (Terserus t. kanslern 25 dec. 1655 hos O. A.
Knös, Anälecta epist. 1787 s. 16). Brodinus blef aldrig promoverad, han
ville väl ej aflägga de fordrade profven (Terserus t. Brodinus 23 juni 1655
i Bergianska brefsaml. T. 17).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free