Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
att vinna ruålet lättare, ehuru skolans egen art. i det den icke hade
ett gymnasium, borde hindrat den att dimittera till universitetet:
det skedde emellertid och förhållandet ansågs inverka ofördelaktigt
på beskaffenheten af Uplands nation.1 I det memorial, som
Benzelius fick sig tillsändt från konsistoriet i oktober 1680 under
riksdagen i Stockholm, lades honom på hjärtat att arbeta hos
biskoparna för en strängare kontroll öfver gymnasierna, hvilka såsom med
handlingar styrktes utlämnade goda testimonier åt inkapabla och
ovärdiga ungdomar. Och följande år har konsistoriet vändt sig
direkt till en biskop ocli anklagat gymnasierektorerna för, att de
gifvit afgångsbetyg åt lärjungar som ej slutat skolan och som
befunnits ej allenast oskickliga och till akademiska exercitier alldeles
omogna, utan ock af ett så vanartigt och förargeligt lefverne, att
de förfört många andra och ådragit universitetet ett ondt rykte.2
Det är dock att märka, att i det stora bela hade universitetet sig
själf att tacka för, att dessa elementer fingo tillträde, ty det
framgår af handlingarna, att rektor och dekanus icke med eftertryck
utöfvat den kontroll som konstitutionerna lade i deras hand genom
skyldigheten att pröfva de ankommandes kunskaper; i synnerhet
tyckes man aldrig ha gjort några svårigheter för att mottaga
minderåriga af förmögnare familjer, därest de haft en informator med sig,
hvilket förklarar hvarför de minderåriges antal var så stort; här
inverkade uppenbart den ekonomiska förmånen af ett stort studentantal.
Själfva organisationen af skolornas studieplan som ock
aflönin-gen och befordringen af deras lärare har dock återverkat på
studiernas art och riktning vid universitetet. Det teologiska studiet var
i skolan hufvudsak, och lärarne i detta ämne voro de bäst aflönte,
öfriga lärares sträfvan var alltid att i sinom tid slutligen befordras
till de indräktigare teologiska lektoraten. Men detsamma gällde om
universitetet, som för lärjungarne länge var till stor del ej annat än
ett genomgångsstadium till befordran i skola eller kyrka. Teologien
satt i högsätet, och öfriga vetenskaper och studier hade svårt att
göra sig gällande, då de icke hade lika goda utsikter att öppna för sina
alumner. Detta kändes för själfständiga andar, som vandrade andra
vägar än de som slutligen ledde till en hög kyrklig befordran, som
ett olidligt tryck på deras lärareverksamhet och som en stor olä-
1 Kons. prot. 3 nov. 1666, 27 juni 1667, 23 maj och 6 dec. 1671. Vid
det sista tillfället sade Hoffvenius nationens inspector, att det gick illa till
vid Uplandslandskapet för den skull, att de icke hade någon god
trivialskola.
’-’ Till okänd biskop i juni 1681 (Kons. arkiv). 1683 klagade inan hos
biskopen i Skara öfver de släta subjekter soni kommo från gymnasiet
därstädes (kons. prot. 24 okt. 1683).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
