Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
ferus vill gifva åt ynglingens studier och framför allt öfver de
massor af böcker som ban anbefaller; i senare afseendet har man
dock att komma ihåg, att han tydligen afser att gifva anvisning på
författare mellan hvilka man kan välja. För den teologiska
undervisningen anföras öfver ett tiotal arbeten från Luthers katekes upp
till Chemnitii opera och Gerhard i loci. Af lingvæ eruditæ är latinet
tillräckligt för en ädling, där icke af särskild anledning äfven
grekiska lägges till; af lingvæ non eruditæ behöfvas tyska, franska,
italienska och engelska, i synnerhet de två första, och han uttalar
märkligt nog tvekan, om finska språket bör alldelas sättas åsido af
en svensk adelsman. För de latinska författare som böra läsas
hänvisar ban till sitt arbete De stylo (utgifvet 1651 och sedan
upp-lagdt flera gånger). Vid logiken och retoriken faster ban mindre
vikt, särskildt vid den förra, de äro blott subsidiära vetenskaper,
och poetiken finner han alldeles öfverflödig. Annorlunda är det
åter med historien, filosofien och rättsstudiet. I historien gäller det
att inhämta ej blott allmän historia utan äfven kyrkohistoria, i
hvilken han för svenska förhållanden rekommenderar ßaazii historia,
ecclesiastica, och Sveriges politiska historia särskildt för
stormaktstiden, hvilken bör studeras ej blott ur svenska utan äfven ur
utländska arbeten; för öfriga staters historia anföras ock lämpliga
källor. Filosofien omfattar hos Schefferus, enligt uppfattningen på
hans tid, så väl matematik, naturvetenskap och geografi, som etik
ocli politik. På den sistnämda lägger ban synnerlig vikt, hvilket
är belt naturligt, då hvarje svensk ädling i denna tid uppfostrades
för att taga verksam del i statslifvet; också anföres här en
aktnings-bjudande rad af källor. Rättsstudiet skall omfatta så väl
naturrätten, dit, folkrätten då räknades, och inom hvilken Grotii och
Pufen-dorffs arbeten spelade första rollen, som civilrätten i hvilken den
positiva stats- och privaträtten ingingo. I svensk rätt borde de
gamla lagarna själfva, rikets senare stadgar, Stjernliööks, Loccenii
och Rålambs arbeten studeras; studiet af romersk rätt vore ock
nödigt. Det bör anmärkas,’att latinstudiet för Schefferus är mera
medel än mål, ban fäster ringa vikt vid att lärjungen kan härma
Ciceros diktion, mot att ban förvärfvar förmågan att ledigt återgifva
alla sina tankar på vetenskapens språk, så att det blir hans andra
modersmål. Och hvem skall väl tro, det denne klassiker, som ej
kunde finna nog skarpa ord att fördöma Rudbecks tilltag att använda
svenska i ett universitetsprogram, lägger synnerlig vikt på att
lärjungen kan uttrycka sig väl och ledigt på svenska. Han ogillar,
att en person beherrskar främmande språk med lätthet, men icke
kan bruka sitt eget; detta härrör säger ban af en förvänd upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
