Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
fattat märkliga skrifter i historia och geografi, och framför allt i
litteraturhistoria där han invigde en ny tid, slutligen har han som
lärare i juridiska fakulteten gjort ett vackert arbete. L.
Norrman-nus var förtrogen med allt hvad den grekiska litteraturen frambragt,
men tillika framstående orientalisk filolog, med djupt intresse för
historia, antikviteter och litteraturhistoria samt slutligen en lärd
teolog. Joh. Bilberg, mest känd som matematiker och filosof, hade
äfven ett stort namn som kännare af de klassiska och orientaliska
språken, men talade dessutom ledigt de moderna tungomålen; hans
vetande var ovanligt mångsidigt och han beherrskade det väl.
Bibliotekarien E. Benzelius d. y. var hos oss typen för dessa djupgående
kritiska källforskare, som skulle ställa de historiska vetenskaperna
på en annan basis; hans intresse famnade allt, fornhäfderna, den
politiska historien, myntväsendet, lärdomshistorien, kyrkohistorien,
fornnordisk filologi m. m. I klassiska och särskildt orientaliska
språk hade ban trängt djupt, och ban var vuxen en professur i de
flesta af dessa ämnen, men äfven matematiken och naturvetenskapen
hade fängslat hans intresse, hvilket stiftandet af
Vetenskapssocieteten bäst bevisar. Nästan lika mångsidig framträder bilden af Olof
Celsius d. ii., stark i grekiska och orientaliska språk, hans ämnen
som professor, innan ban blef teolog, men tillika historiker,
litteraturhistoriker, kännare af runorna och intresserad botanist.
Lärdom har nog ej fattats vid universitetet, men hvad man
tycker sig kunna förebrå det är, att denna lärdom icke satt
tillräcklig frukt i en motsvarande vetenskaplig produktion. Detta
förhållande torde till någon del hafva sin förklaring i egendomligheter i
vårt nationallynne och äfven i någon mån ursäktas af
tidsförhållandenas svårigheter. Där ligger ofta i svenska lynnet en stor portion
af tröghet, när det gäller att i skrift omsätta det förvärfvade
vetandet. Schefferus dömde nog rätt, då han i företalet till sin Svecia
literata skref: "Negari equidem non potest, plures semper hic repertos,
qui præclare faciendo quani scribendo patriam illustrem reddere
ma-luerint." Samma omdöme att svenskarne varit större i att göra än
i att skrifva historia tycker jag mig ock ha sett någonstädes hos
Verelius. Det synes mig otvifvelaktigt att de bägge lärde här ej
dömt orätt. Man jämföre blott det myckna, som antecknats om
vikingafärderna västeröfver, med den nästan totala tystnad som råder
om våra likartade tåg i österled. Och på samma sätt har det i
långa följande tider fortgått. Det må nu vara sant, att vi mera
varit män af handling än af ord och att själf kritiken varit stark;
intetdera är ett fel utan snarare en förtjänst. Men all öfverdrift är
till skada, och .själfkritiken hos oss slår ofta öfver till en förlamande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>