- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
185

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185

gånger ingen, det man skall finna så länge de äro Extra ordinarii
professorer, men (strax) han blifver ordinarius så får ban nog
audi-tores". När Rudbeck här ej nämner den fjärde professorn, sker det
af det enkla skälet, att denne, som ledde den för alla obligatoriska
kursen i dogmatik, just af denna orsak och alls ej af något allmänt
intresse för ämnet, ständigt måste hafva öfverfullt auditorium. Ett
uttryck för den vikt man fäste vid dessa studier var, att af de sextio
kungliga stipendierna voro tjugofyra anslagna åt teologer, och att
när Karl XI framdeles af statsmedel beviljade stora utrikes
resestipendier, tillföllo dessa hufvudsakligen teologie studerande. Vi
hafva ock sett här ofvan, huru äfven i de högadliga ynglingarnas
privata studieprogram teologien sattes först och intog ett
betydande rum.

Häraf förklaras att hos oss, alldeles som i Tyskland, de
teologiska föreläsningarna kunde i jämförelse med dem i andra ämnen
påräkna ett öfverväldigande antal af åhörare, hvarpå jag ofvan
gifvit exempel.1 Tager man i betraktande ensamt antalet af åhörare
på de teologiska föreläsningarna, så bekräftar resultatet Rudbecks
påstående, att de tre första professorernas föreläsningar i exegetik,
som skulle vara af mera vetenskaplig art, alltid hade att påräkna
mindre åhörare, än den fjärdes som i mera skolmässig form
behandlade den lutherska dogmatikens hufvudsatser. Åren 1657 och 1658
satt den lärdaste af alla J. E. Terserus med resp. 7 och 4 åhörare,
Stigzelius med 56 och 14, Lithman med 15 och 24, under det att
Odhelius, som hade loci communes d. v. s. dogmatiken, hade 130
och 134; siffrorna bättra sig något för de tre första under de
följande åren. Det är dock betecknande nog, att så fort den lärde
Odhelius 1659 lämnade dogmatiken, hade ban till en början
omkring 60 åhörare, men antalet sjönk sedan stadigt under 1663—65
till resp. 46, 19 och 11. På samma sätt gick det den skicklige
Brunnerus; åren 1667—69 hade han som fjärde professor 148, 168
och 199 åhörare; efter hans förflyttning till tredje professuren sjönk
siffran för 1670 till 45 och var 1676 nere på 32. Det gick ej heller
bättre för den mångsidige och i sin undervisning så energiske Erik
Benzelius: ifrån att 1674 hafva haft 242 åhörare som fjärde
professor, hade han år 1676 blott 21. P. Rudbeckius, som säkerligen
icke var någon stor föreläsare, räknade 1663 och 1664 blott 7 och
14 åhörare, då ban var femte professor; sedan blef talet något
bättre. Ehuru man efter år 1676 saknar alla uppgifter om
åhörareantalet för de följande fyratio åren, har nog fjärde professorn be-

1 Se ofvan s. 110.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free