- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
189

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

drog äfven historia ecclesiastica antediluviana. Det senare ämnet
kan förefalla oss rent vidunderligt, som icke hafva en aning oiu en
kyrka före syndafloden, men för våra förfader var det den
naturligaste sak i världen; professor P. Bång i Åbo (förut teologie
adjunkt i Upsala) utgaf ju en diger disputationsserie på 460 sidor,
omfattande ensamt vår kyrkohistoria under detta förhistoriska
tidskifte.1 Norrmannus har vid samma ticl erhållit Karl XI:s uppdrag
att författa fäderneslandets kyrkohistoria och i och för detta
bekommit anslag af statsmedel till en utländsk resa;8 den senare blef
en verklighet, men ej så det tilltänkta arbetet. För öfrigt har ban
år 1700 gifvit ett ganska märkligt kollegium i kyrkohistoria,3 som
egentligen är en vidräkning med alla de kätterier som hemsökt
kyrkan, och särskildt dem som i nyare tider gjort den lutherska
ortodoxien förnär. Här fingo synkretisterna skeppan full, och det
mest ampla erkännande gafs åt konkordieformeln, pietisterna med
Spener fingo ock sin beskärda del, och Gottfrid Arnold denne
"hæreticorum fere omnium patronus" afbasades grundligen;
författarens djupa lärdom är lika ovedersäglig som hans upphetsade
stämning. Att undervisningen i ämnet fortgått på 1700-talet visas at
källorna. — Det intresse för kyrkohistorien, hvari denna
undervisning bar frukt, bevittnas af flera afhandlingar; jag vill blott påpeka
en: A. Båld’s "Fata religionis in Scandia" 1—2, 1700—05, som
gör ett mycket fördelaktigt intryck.

Homiletiken måste naturligen hafva ingått i undervisningen,
om ock konstitutionerna därom icke hade ett ord, tv det var ju
oundgängligt villkor för prästbildningen. Föreläsningskatalogerna
omnämna icke detta ämne förrän 1662, då Odhelius håller ett
collegium concionatorium. Sannolikt bar detta ej varit vanligt, efter
regeringen den 14 febr. 1663 erinrade, att exercitia concionatoria
borde anställas, som seminarium kunde en af kyrkorna eller St.
Eriks kapell på Riddartorget användas, om det senare utan för stor
kostnad stode att reparera; lärarne kunde turvis, hvar i tre
månader, leda öfningarna. När saken företogs i teologiska fakulteten,
fann denna Bondkyrkan tjänligare än Slottskyrkan och beslöt att
domini doctores skulle drifva detta collegium "i ordning efter
hvarandra*.1 Hur regelbundet denna ordning iakttogs gifva icke hand-

1 Se H. Iiåberghs redogörelse i Teologiens liist. vid Åbo univ:t, 1.1894,

s. 04 ff., för Bångs Priscorum Svio-Gothoruin ecclesia.

- Norrmannus t. K. Maj:t 169(3 (utan dag) i Gallins Archivum lit. Del

4 (U. 114, Ups. Bibi.). Det var för forskningar i ämnet som N. ville resa.

8 Norrmanni Collegium contra novatores an. 1700, i kopia från 1743

(T 243. Ups. Bibi.). N:s intimation till detsamma 10 okt. 1700 i K. 404.

4 Cornelius, Några bidrag t. Ups. teol. fak. liist. 1. s 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free