Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
fattade af lians respondenter. Så mycket märkligare är den
författareverksamhet som Terserus utvecklade, den kan nästan kallas
banbrytande ocli har icke sitt motstycke i den följande tiden. Han
hade planlagt att för sina lärjungars räkning utgifva till ledning
viel undervisningen ett stycke af den hebräiska bibelns grundtext,
och härur utvecklade sig under påtryckning af drottning Kristina
tanken på en storartad fullständig edition af gamla testamentet
med latinsk öfversättning och kritisk kommentar. Förslaget var,
som så många andra svenska från denna tid, tilltaget i för kolossal
skala att kunna föras till slut, i synnerhet då både medel och tid
tröto. Arbetet, som utgafs under åren 1655-—60, blef blott en torso
omfattande Genesis, Exodus och ett stycke af Leviticus, men hvad
som utgafs visar tydligen, att Terserus ägde vida större
förutsättningar än någon af sina samtida i Upsala, för att drifva det
exe-getiska arbetet på ett vetenskapligt sätt. Lärdom, skarpsinne och
själfständig uppfattning utmärkte lians edition.1 Hans lifliga sinne
och mångsidiga intresse framträdde ock däri, att ban ägnade
kyrkohistorien vederbörlig uppmärksamhet. Då han i kronologien såg
en nödvändig ledtråd för ett framgångsrikt studium på detta fält,
begynte han med att föredraga denna i sina föreläsningar år 1656
och utgaf dessa följande år på trycket under titeln Sacra
chrono-logia. Han byggde däri visserligen på Scaligers arbete men
vandrade ock sina egna vägar, en särskildt förtjänst hos arbetet voro
dess kronologiska tabeller, som framfördes ända till författarens
egen tid och sålunda blefvo ett bidrag till svensk historia.8 Hans
varma intresse för saken verkade smittsamt, och tvenne af hans
kolleger, Lithnian och Edenius, arbetade, som vi sett, äfven på
samma fält. Af Lithnian, hvars kyrkohistoriska arbete ej är
bevaradt, känner man i öfrigt från de 19 år lian ännu tillbragte i
Upsala blott fem disputation er, af hvilka dock tre äro författade af
hans respondenter.
Vida mera betydande än Lithnian som författare var Terseri
lärjunge, den lärde Jordanus Edenius, hvars förtidiga bortgång
säkerligen var en stor förlust för vetenskapen. Liksom sin lärare
hade ban utoui de teologiska studierna drifvit ovanligt omfattande
dylika på filologieiis och historiens områden och en tid hoppats att
vinna en professur i senare ämnet.s Hans författareverksamhet
som professor under de sex år ban behöll hälsan (1659-—1665)
framträdde egentligen blott i sexton disputationer, men dessa höjde
1 Se K. Holms uttömmande skildring i .!. E. Terserus 1 s. 1!S2 ff.
2 Anf. st. s. 210 ff.
3 Afd. 1 s. 36.
Ups. Univ. llist. n, 2. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
